Svenska språkets fem streck

Tveklöst ska man ha full respekt för verkliga yrkesmän och yrkeskvinnor. De kan alltid mer än vad du och jag kan. Ett yrke som jag särskilt beundrar är typografer. De som inte skriver texter, men som redigerar dessa så att de blir läsbara och till och med förståeliga. Tänk så många amatörmässigt redigerade texter det finns som knappt når fram till den ämnade mottagaren på grund av usel typografi. Textraderna är för långa och typsnitten saknar seriffer (de där tunna hårstrecken). Troligen skulle det underlätta för alla om all text var satt med samma typsnitt, men det skulle nog upplevas som tråkigt. Den som vill lära sig mer i typografi kan med fördel läsa Arne Heines bok från 2005, som till och med har titeln ”Arne Heines bok om typografi”.

Nu är det allt det här om streck i svenska språket och därmed svenska texter som intresserar mig. I svenskan har vi fem etablerade streck. Det är tankstreck, minustecken, bindestreck, långt tankstreck och bindestreckminus. Tankstreck brukar ofta användas som anföringstecken i romaner och kallas då ibland även för ”pratminus”. Tankstrecket används även för att skjuta in något parentetiskt i en mening, dock med en gnutta högre valör än att sätta orden inom parentes. I tidningarnas rubriker används tankstreck flitigt för att uppnå dramatisk effekt och även för att korta ned texten. Minustecknet är enkelt att förklara och hantera. Det används endast för att markera subtraktion och negativa tal. Bindestrecket har två funktioner. Dels för att binda ihop två ord som hör ihop, men som ändå inte bör skrivas ihop. Ett exempel är T-bana, om man nu inte vill skriva Tbana eller tbana, vilket man inte vill. ICA-handlare är tydligare än icahandlare. Dels även för att avstava ett ord som inte får plats på raden. Här går det förstås enkelt att fuska genom att strunta i att stava av, eller avstava – vilket många gör. Även Högsta domstolen fuskar ogenerat. Sedan har vi det långa tankstrecket, vilket numera är utdöende. Det användes ofta i äldre svensk skönlitteratur för att åstadkomma ett parentetistkt inskott i en mening. Vill man träffa på långa tankstreck får man i dag gå till modern engelskspråkig text. Sedan har vid bindestreckminus, vilket är det femte av de fem strecken. Det strecket är liksom ett nödstreck som kan användas som ett streck för att ersätta bindestreck, minustecken och tankstreck. Alla de här strecken ser faktiskt olika ut och en riktig typograf kan med ett vant öga lätt se skillnaden och välja det som är rätt. Vi andra kan lätt misstaga oss. Var det inte Sokrates som sa att halv kunskap är farlig kunskap?

För att kunna skilja de fem strecken åt måste man veta vad en typografisk fyrkant är. En sådan är en relativ längdenhet som motsvarar det aktuella teckensnittets grad. Om texten är satt med 12 punkter (pt eller p) så är fyrkanten i den texten också 12 p. En typografisk fyrkant utgör alltså ingen fix måttenhet utan anpassar sig efter storleken hos texten. Vad som är en punkt i typografin får jag behandla vid ett annat tillfälle. Enkelt uttryckt är det storleken på bokstäverna och tecknen. De olika strecken är olika långa i fyrkant räknade. Ett bindestreck ska bara vara 1/3 fyrkant i längd. Både minustecknet och tankstrecket är 1/2 fyrkant långt. Men minusstrecket ska ligga högre än både tankstrecket och de andra strecken – annars skulle det ju inte vara ett eget slag av streck. Bindestreckminuset är lite, lite tjockare. Det streck som verkligen sklijer sig åt är det långa tankstrecket, som är en hel fyrkant långt.

Nu är det tyvärr så att man som skribent inte kan åstadkomma alla de fem slagen av streck. På vanliga tangentbord finn det inte någon tangent för långt tankstreck och inte heller för det vanliga tankstrecket – det som används för att åstadkomma parentetiska inskott och korta tankepauser. I varje fall en del ordbehandlingsprogram kan automatiskt ändra bindestreck till tankstreck. Men det går att skriva ett korrekt tankstreck genom att trycka in alt-tangenten och samtidigt skriva siffrorna 0150.

Så här kan man hålla på i ett sträck ända till dess att någon tycker att man ska dra ett streck. Nu ska vi vara medvetna om att jag inte alls har berört streck som utgör understrykningar och dessutom de de dubbla understrykningar som finns i nästan alla ordbehandlingsprogram – samt det där lilla strecket som finns mellan ord och tecken, som på svenska kallas ”underscore”.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.