Brittiska RAF bombade New York City två gångar

USA, Kanada och Storbritannien har haft och har ett nära samarbete när det gäller luftförsvar. USA och Kanada samarbetar nära inom ramen för NORAD, som är förkortningen för det nordamerikanska luftförsvarssystemet. Under det kalla kriget var den officiella amerikanska information till allmänheten att luftförvaret var effektivt och skulle kunna stoppa ”99 procent” av alla fientliga anflygningar. Så var det förmodligen inte.

Den 10 september 1960 genomförde de tre länderna en stor övning och test av det nordamerikanska luftförsvaret. Omkring 1000 civila kommersiella flygningar stoppades, över 700 civila flygplan stoppas från att starta och 31 ankommande flygplan omdirigerades. I övningen skulle 310 amerikanska bombplan av typen B-47 och B-52 simulera anfall mot Nordamerika. Luftförsvaret förfogade över 310 jaktflygplan. Dessutom skulle Storbritannien deltaga med 8 strategiska bombare av typen B-2 Vulcan. Fyra av dessa startade från Skottland och fyra från Bermuda. De amerikanska bombflygplanen flög an på olika höjder. De åtta brittiska bombflygplanen gjorde anflygningen på 56 000 feet (ca. 17 500 m). Endast ett av de brittiska planen anfölls och bedömdes i övningen ha blivit nedskjutet. De övriga sju klarade sig igenom. Av fyra flygplan var tre störningsflygplan och bara ett medförde kärnvapen (simulerat). Efter genomförda simulerade anfall kunde planen landa i Newfoundland. Det var sensationellt och en chock för NORAD att de brittiska flygplanen hade lyckats med sina uppdrag och bara ett plan kunnat skjutas ned. De flesta av det amerikanska bombflygplanen hade skjutits ned (simulerats) under övningen.

Amerikanerna hade tankar om att det kunde röra sig om tillfälligheter att Storbritannien hade lyckats så väl. USA ansåg sig ha teknik för att kunna bekämpa flygplan som kraftigt störde både radiotrafik och radar. Man beslutade att året därpå genomföra en ny stor övning för att testa det egna luftförsvaret. Den första övningen hade kallats ”Skyshield” och den andra kallades därför ”Skyshield 2”. Den genomfördes den 14 augusti 1961. Omkring 2 900 civila kommersiella flygningar ställdes in av myndigheterna och detta berörde 125 000 passagerare. I övningen deltog 125 amerikanska och brittiska bombflygplan. Nordamerika skulle försvaras av 1 800 jaktflygplan och 250 installationer med luftförsvarsrobotar. 200 000 personer i det amerikanska och det kanadensiska flygvapnen deltog i övningen.

I Skyshield 2 deltog 8 brittiska bombflygplan av typen B-2 Vulcan. Även denna gång startade fyra från Skottland och fyra från Bermuda. Åter anflög RAF på 56 000 feet. För att övervaka det hela befann sig chefen för det brittiska bombflyget, sir Kenneth Cross, i NORADS stridsledningsanläggning i Cheyenne Mountain i Colorado. Den här gången lyckades ett amerikanskt jaktflygplan av typen F-100 skjuta ned en Vulcan-bombare (simulerat). Av de 8 bombarna lyckades 7 genomföra sitt uppdrag. Av de 4 som startade från Bermuda ”anföll” en New York City och landade därefter på en militärbas i delstaten New York. Även den övning visade att bombflyg med massiv störinsats kunde störa ut luftförsvarsflyget och även robotbatterier. Det var chockerade för det amerikanska flygvapnet att britterna lyckats bomba bland annat New York. Resultatet av övningen visade att det var möjligt för Sovjetunionen att på liknande sätt anfalla viktiga mål i Nordamerika. Allt om resultatet av övningarna var hemligstämplat ända fram till 1997. Det var förbjudet att sprida rykten om att RAF hade lyckats ta sig igenom det nordamerikansk luftförsvaret. Men rykten förkom förstås och förmodligen fick Sovjetunionen veta vad övningarna hade utvisat. Men den amerikansk allmänheten fick inte veta något.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.