Att lära sig historiska årtal

Historiska årtal har betydelse och till och med stor betydelse. De har betydelse för att de placerar in stora händelser i en inbördes ordning och även ofta i ett orsakssammanhang. Det är viktigt att ha historiska årtal att hänga upp sitt minne på och för kunna förstå orsakssammanhang; vilka kan vara svåra att förstå även med hjälp av kända årtal.

Den svenska regentlängden kan vara ett exempel. Man skulle kunna säga att det saknar betydelse när olika konungar och drottningar levde och regerade. Men så är det inte. För att förstå historien bör man känna till när vikingatiden var och att Gustav Vasa regerade före Gustav den II Adolf. Det har betydelse att den allmänna svenska folkskolan kom till 1842 och inte 1642. Det har betydelse att veta när landet övergick från katolicism till protestantism och helst även veta även vad de två orden betecknar.

Jag råkar av ohejdad nyfikenhet veta att dagens svenskar inte känner till regentlängden. Inte nog med det. De anser att den är utan allt intresse. En gång frågade jag en gymnasist om vilket ämne han tyckte var intressantast i gymnasiet. Han förklarade att det var historia. Jag var fräck nog att rakt ut fråga honom: När var Gustav Vasa kung? Hade han svarat ”under första delen av 1500-talet” så hade jag kanske varit lite nöjd (rätt svar är 1523 – 1560). Men han kunde inte ens säga om kungen levde på 1500-talet eller något tidigare eller senare århundrade. Jag blev betänksam. Tror att han förläget mumlade något om 1600-talet eller 1700-talet. Det hade varit intressant att spekulera över hur vårt land skulle se ut om Gustav Vasa hade fått bygga landet efter Karl XII.

Årtal i sig är alltså inte viktiga, men de etablerar ett samband mellan andra olika årtal, fakta och händelser. Det förhållandet att Columbus upptäckte Amerika just år 1492 är inte så betydelsefullt och det hela skulle inte vara så annorlunda om upptäckten ägt rum 1491 eller 1493. (Han landsteg officiellt den 12 oktober 1492 och tog landet i besittning för den spanske konungens räkning). Men det är av största betydelse att Columbus inte upptäckte Amerika på 1000-talet eller på 1800-talet. Då hade historien definitivt sett helt annorlunda ut. Dessutom är det av betydelse att känna till att Columbus bara kunde göra sin upptäckt därför att han hade tillgång till någorlunda tillförlitliga kompasser, vilka kineserna uppfunnit. Det var arabiska sjöfarare som förde kunskapen om kompassen till Europa och de utvecklade sedan kompassen under 1400-talet till att bli användbara navigationsinstrument. Det var detta som gjorde det möjligt för Columbus att segla västerut med sina tre små fartyg först vid den tid som han gjorde det.

Den elev som vill hävda att det inte har någon betydelse att den franska revolutionen ägde rum just 1789 har nog även rätt i att historien inte hade varit så annorlunda om revolutionen i stället inträffat 1788 eller 1790. Men ändå har åtalet betydelse. Under inga omständigheter hade den franska revolutionen kunnat äga rum före den amerikanska revolutionen 1776. Den amerikanska revolutionen inspirerade och möjliggjorde på olika sätt  den franska revolutionen. Det finns ett klart samband och därför är det viktigt att veta att den amerikanska revolutionen ägde rum först av de två revolutionerna. Men den amerikanska revolutionen varen självständighetsförklaring mot den engelske kungen medan den fransk a revolutionen var en borgerlig social revolution som även medförde att kungen avsattes och avrättades.

Behöver man känna till när Daniel Defoe skrev ”Robinson Crusoe”? Den kom ut 1719. Romanen berättar som bekant en tidlös historia om en ensam skeppsbruten man på en öde ö, som lyckas överleva trots alla svårigheter. Med all rätt har berättelsen betraktats som en form av modell för den nya rationella människan (”homo oeconomicus”), vilket i sin tur givit upphov till den felaktiga uppfattningen att författaren hade influerats av den store ekonomen Adam Smith, vilken i sitt stora verk ”The Welth of Nation” (En undersökning av folkens välstånd, dess natur och orsaker) åskådliggjorde den rationella och moderna människan. Adam Smith arbete kom dock ut först 1776 och därför kan inte Daniel Defoe har påverkats av nationalekonomens lära i det epokgörande arbetet. Hade det varit så att Robinson Crusoe trätt fram på den litterära scenen efter Adam Smith stora arbete hade det varit befogat att tro att författaren blivit påverkad av nationalekonomen. Att Adam Smith skulle ha påverkats av Robinson Crusoe är dock mindre sannolikt, men i och för sig kan han ha läst boken eller i varje fall hört talas om den ensamme skeppsbrutne mannen på den lilla ön i Söderhavet.

En engelsk professor i historia har berättat att han för en del år sedan var gästföreläsare vid ett stort välkänt amerikanskt universitet. Professorn höll en föreläsning om några olika aspekter på andra världskrigets händelseförlopp. Efter föreläsningen kom en student fram till honom och frågade: Professorn talade om andra världskriget, men då måste det väl även ha varit ett första världskrig? Vad professorn tänkte om amerikanska högskolor avstod han att berätta. Det ska tydligen väcka stor förvåning då amerikanska studenter får höra att USA och Sovjetunionen var allierade under andra världskriget och att USA levererade stora mängder krigsmateriel till Sovjetunionen. De historiska annalerna har ett liv kort som dagsländan.

Jag har utan framgång under åren försökt få min hyresvärd att använda fyrställiga koder som är lätta att komma ihåg. Exempelvis 1066, 1523, 1632, 1654, 1700, 1709, 1718, 1776, 1789, 1792, 1870, 1917 och liknande. Men det är kanske bara jag som kan hänga upp minnet på sådana där årtal.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.