Stalins barn

Det finns förstås mycket skrivet om Josef Stalin. Han kan studeras som urtypen av en modern diktator och han kan jämföras på olika punkter med Adolf Hitler. En aspekt är familj och barn. Som bekant var aldrig Hitler gift och hade inte några kända barn. Han gifte sig med sin älskarinna Eva Braun dagen  innan de två begick självmord den 30 april 1945. Det har ifrågasatts om hon verkligen var älskarinna till honom eller om han var helt asexuell. Av de två diktatorerna var det i varje fall endast Stalin som hade barn. Denne var gift två gånger och hade en son i det första äktenskapet och en son och en dotter i det andra äktenskapet. Dessutom hade han en utomäktenskaplig son och en adoptivson.

Jekaterina ”Kato” Svanidze 1885 – 1907, var Josef Stalens georgiska första hustrun. Stalin var själv från Georgien och hade inte ryska som modersmål. De gifte sig 1904 då hon var 19 år och Stalin 26 år. Hon var dotter till Semon Svanadze och Sephora (född Dvali). Jekaterina, hade smeknamnet Kato. Tillsammans med sina två äldre systrar hade hon i Tiflis en modeateljé, som hette Atelier Hervieu, där kunderna bestod av adel, höga militärer och poliser. I överigt hade hon åtminstone en bror, men det finns uppgifter om att hon skulle ha haft fler bröder. Eftersom hennes ende kända bror Alexander Svanidze talade tyska och franska samt studerat i Tyskland, måste familjen ha varit välbeställd. Brodern Alexander Svanidze var gift med Maria Korona, en sångerska vid Tiflisoperan.

Jekaterina gifte sig med Josef Stalin 1904 och födde 1907 en son, Jakov Dzjugasjvili. Dzjugasjvili var faderns familjenamn. Namnet Stalin var endast ett täcknamn för revolutionären och namnet ska förstås som ”Mannen av stål”. Själv avled hon i tyfus samma år. Flera medlemmarna i hennes familj (inklusive hennes syster Mariko och brodern Alexander) skulle senare komma att dödas under Stalins stora terror.

Stalin ska senare ha sagt att, förutom sin mamma, var hans första hustru den enda person han verkligen älskat. På hennes begravning ska han ha sagt: ”Denna varelse uppmjukade mitt hjärta av sten. Hon dog och med henne dog min sista varma känslor för mänskligheten”. Enligt en annan källa skulle han efter hennes död ha yttrat ”Med hennes död dog alla mina känslor för människor”.

I sitt första äktenskap hade alltså Stalin sonen Jakov (”Jasha”) Dzjuga­sjvili (1907–43), vilken därmed var äldst av barnen. Efter hustruns döds omhändertogs pojken av hustruns familj, men sonen flyttade som tonåring 1921 till fadern. Josef Stalin motsatte sig senare sonens planerade giftermål och ställde krav på att sonen skulle genomgå högre utbildning. Dessutom var det så att Stalins andra hustru, Nadja Allilujeva, aldrig tyckte om styvsonen. Pressen blev för stor på sonen och denne 1930 försökte begå självmord med en pistol, men misslyckades. Det blev bara ett ytligt sår på bröstet. Enligt uppgifter skulle fadern då endast ha sagt: ”Han klarade inte ens av att skjuta sig själv”.

Under kriget deltog sonen som soldat i striderna och tillfångatogs av tyskarna redan i början av kriget. I fånglägret begick han självmord 1943 genom att kasta sig mot ett elstängsel. Det finns uppgifter om att Stalin då uttryckte stolthet över att sonen i varje fall begått självmord i fånglägret. Dessförinnan hade Röda Korset under ledning av greve Folke Bernadotte föreslagit att Stalins son skulle utväxlas mot en hos ryssarna tillfångatagen tysk marskalk. Men Stalin ska bara ha förklarat att man byter inte en marskalk mot en soldat.

Näst äldst i syskonskaran ska ha varit Konstantin Kusakov (1911–1996), vilken föddes utom äktenskapet. Som vuxen fick Konstantin arbete på politbyrån i Moskva. Han höll sitt ursprung hemligt och talade aldrig med sin far.

Kuzakov hävdade att han var utomäktenskaplig son till Stalin. Hans mor var Maria Kuzakova som hade varit ägare av ett hus i vilken Stalin bodde när han 1911 var i exil i Solvychegodsk. Det är känt att han hade en relation med henne och författaren Simon Sebag-Montefiore anser sig ha fått fram uppgift om att hon var gravid när Stalin lämnade sin exil. Stalin var i Solvychegodsk under två perioder, först sju månader 1909 och därefter 17 månader med början 1911.

Kusakov utbildade sig vid Leningrads universitet. År 1932 tvingade NKVD honom att underteckna en handling i vilken han förband sig att aldrig avslöja vem som var hans far. En tid undervisade han i filosofi vid Leningrads militära mekaniska institut. Senare arbetade han inom partiets centralkommitté. Under kriget tjänstgjorde han som överste i armén. Efter kriget arbetade han för politikern Andrei Zhdanov, som stod Stalin nära. Författaren Simon Sebag-Montefiore omtalar att Kuzakov uppgav att han aldrig talade med sin far, men att han en gång hade mött honom i Kreml. Stalin hade då stannat upp och tittat på honom. Kuzakov kände att han ville säga något och gå fram till Stalin, men att det var något som stoppade honom. Stalin rörde handen med pipan och gick bara vidare. Då Andrei Zhadanov anklagades för statsfientlig verksamhet ska enligt uppgift Stalin ha sett till att Kuzakov inte arresterades. Men Kuzakov uteslöts i varje fall ur partiet, men återfick sitt medlemskap efter Stalins död och efter att Beria arresterats. Därefter hade han olika befattningar inom kulturadministrationen och var en tid även chef för kulturministeriet. Han avled 1996.

Stalin gifte om sig med Nadja Alilujeva (1901 – 1932) och fick med henne två barn, en son och en dotter. Nadja Alilujeva sköt sig själv, efter ett gräl med Stalin, med pistol 1932 då sonen var 11 år och dottern 6 år gamla. Hon var 22 år yngre än maken och hade gift sig med honom när kommunisterna tagit över makten i Ryssland efter kriget 1919. Hon var då 18 år gammal. Hennes far hade gått med i det socialdemokratiska arbetarpartiet 1898 och under några år varit deporterad till Sibirien. Fadern hade lärt känna Kalinin och även Stalin. Den senare träffade han första gången då han hjälpte till med att flytta ett underjordiskt tryckeri från Baku till Tiflis.

Vasilij Dzjugasjvili (1921–62) var Stalins tredje barn och fick i stort sett klara sig själv efter moderns självmord år 1932. Vasilij påverkades starkt av sin mors död och han misslyckades i skolan. Vasilij utbildade sig dock till pilot inom det sovjetiska flygvapnet och befordrades – långt över sin kompetensnivå – till general. Efter kriget grundade han och styrde ett antal av flygvapnets idrottslag, bland annat i basket, ishockey, simsport och gymnastik. När nästan hela det sovjetiska landslaget i ishockey dog i en flygkrasch 1950 dolde Vasilij detta för sin far av rädsla för dennes reaktion.

Efter sin fars bortgång arresterades han för förskingring, anti-Sovjetiska uttalanden och ett antal andra brott. Efter att ha tillbringat sju år i fängelse benådades han av Nikita Chrusjtjov och släpptes 1960. Han tvingades sedan i exil till Kazan där han dog den 19 mars 1962 på grund av sin kroniska alkoholism

Dottern Svetlana Allilujeva (1926 – 2011) var hans fjärde och yngsta barn. Dottern var tonåring under kriget och stod sin far nära. När hon var 16 år gammal förälskade hon sig häftigt i den judiska filmregissören Aleksei Kapler (1903 – 1979), som då var 38 år gammal. Hennes far motsatte sig helt alla kontakter mellan dem och Kapler dömdes 1943 för antisovjetiska verksamhet till fem års förvisning till Vorkuta i Sibierien. Återigen 1948 dömdes han till ytterligare fem år i läger nära Inta.

När Svetlana var 17 år gammal friade studenten Grigory Morozov (1921 – 2001) till henne. De var studiekamrater på Moskva universitet. Hennes far gillade inte äktenskapet, men godkände det ändå. Men han betonade att han aldrig ville träffa svärsonen. I äktenskapet föddes sonen Iosif år 1945. Paret skildes 1947.

Det andra äktenskapet ingick hon mot Yuri Zhadanov, vilket var ett arrangerat äktenskap eftersom mannen var son till Stalins närmaste medarbetare Andrei Zhdanov. De gifte sig 1949 och Svetlana födde 1950 en dotter (Jekaterina). Äktenskapets upplöstes kort efter barnets födelse. År 1962 gifte hon med Ivan Svanidze, som var syskonbarn till Stalins första hustru. Även detta äktenskap blev kortlivet och paret skildes redan 1963. Efter avhoppet till USA gifte hon sig 1970 med den amerikanske arkitekten William Wesley Peters. Äktenskapet varade i tre år och Svetlana födde i äktenskapet en dotter (Olga).

Efter Stalins död 1953 arbetade Svetlana som lärare och översättare vid Moskva-universitetet. Hon hade utbildning i historia och politisk filosofi, men hennes verkliga intressen var litteratur och språkvetenskap.

År 1963 vistades Svetlana en kortare tid på sjukhus och lärde då känna den indiske kommunisten Brajesh Singh. Svetlana förälskade sig i honom och relationen utvecklades när det båda som konvalescenter vistades vid Svarta havet. Singh återvände 1965 till Moskva och var där verksam som översättare, men de två tilläts inte gifta sig. Året därpå avled han. Svetlana fick tillstånd att resa till till Indien för att överlämnas mannens aska till hans familj och för att strö askan över Ganges. Hon vistades hos hans familj i över tre månader. När hon skulle resa hem till Moskva bodde hon på den ryska ambassaden i New Dehli, men hon valde då att fösta be dom hjälp hos de indiska myndigheterna att få politisk asyl i Indien, men blev genast nekat asyl. Hon vände sig då till amerikanska ambassaden, som omgående ombesörjde att hon flögs ut med reguljärt flyg till Rom och sedan till Geneéve. Efter en tid där kom hon till New York och höll presskonferens. I uttalanden tog hon avstånd från faderns politik och även från den kommunistiska läran. År 1984 återvände hon till Sovjetunionen och återfick sovjetiskt medborgarskap. Men hon återvände ändå till USA och bodde en tid även i England med sin dotter. Hennes självbiografi ”Tio brev till en vän” såldes i stora upplagor och väckte uppmärksamhet.

Stalin hade också en adoptivson. Artyo Sergejev (1921 – 2008) var son till Fjodor Sergejev, som var nära vän med Stalin, vilken omkommit i en tågolycka 1921. Pojken adopterades av Stalin och fick senare militär utbildning, vilken påbörjades redan 1938 när han var 17 år gammal. Adoptivsonen deltog i kriget och redan vid 23 års ålder utnämndes han till överstelöjtnant. Sergejev fortsatta att tjänstgöra i armén även efter kriget. Han gifte sig med Amaya Ruiz Ibárruri, som var dotter till den spanske kommunistiske politikern Dolores Ibárruri. Artyo Sergejev avled 2008 och är begravd på Kuntsevo-kyrkogården i Moskva.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.