Putins ideologiska hemvist

Länge lärde man ut på universiteten att det i grund och botten bara finns tre politiska ideologier. Konservatism, liberalism och socialism. Av dessa finns det mer eller mindre tydliga varianter eller avarter. Fascismen är en avart av den borgerliga konservatismen och kommunismen är en avart av socialismen. Som bekant är socialdemokratin och kommunismen grenar på samma marxistiska träd. Liberalismen värnar om friheten i nästan alla dess former och har även den en avart (neokapitalismen).

Den som vill verka inom några av de etablerade ideologierna bör rimligen studera även de andra två ideologierna. Men det är inte alls säkert att politikerna studerar de politiska motståndarnas läror. Jag är rätt säker på att varken John F. Kennedy och Ronald Reagan ägnade så många minuter till att studera socialismens grundvärden och ideologi. När Kennedy stod där i Berlin och ropade ut de ord som blev bevingade: ”Ich bin ein Berliner”, riktat både till västberlinare och östtyskar och regeringen i DDR, visst han nog inte vad han talade om. Han var inte påläst om den marxistisk-leninistiska ideologin, vilken bar upp både kommunistregimen i DDR och regimen i Sovjetunionen. Reagan, som myntade uttryckt ”Ondskans imperium”, hade knappast några insikter i kommunismens lära eller den ryska moderna historien. Man kan också notera att politikerna i Europa och i Nordamerika först långt in på 1930-talet började uppmärksamma nazismens läror och fascismen i Italien och Spanien. Vansinnigheterna i Mein Kampf uppmärksammades först efter maktövertagandet. Den första svenska översättningen av boken kom först 1934, vilket var åtta år efter publiceringen av den tyska originaltexten. Visserligen kunde svenska akademiker på den tiden ofta läsa tyska, men politikerna kunde i allmänhet inte det. Den svenska översättningen kom först efter det att Hitler kommit till makten året före. Jag är säker på att varken Kennedy eller Reagan ägnat Das Kapital ens några minuter. Det hade nog inte heller senator McCarthy, som hårt drev en hård antikommunistisk politisk kampanj i USA. För övrigt gavs Das Kapital ut på tyska 1867 och först 1930 – 1933 på svenska.

Även i ett ideologiskt krig gäller det att lära känna motståndaren. Hans tankar förgår säkerligen hans handlande och många av hans tankar finns ofta nedtecknade många år innan ord övergår till handling. Marx och Lenin hade noga studerat både den samtida och den historiska kapitalismen. Dessutom kunde de ju med egna ögon uppfatta det kapitalistiska samhället runt omkring dem.

I vår tid finns det all anledning att studera den ideologi som präglar Putins regim. Studier borde ha bedrivits intensivt under lång tid inte först när hans politiska regim troligen går mot sitt slut. Är hans ryskchauvinistiska geopolitiska ideologi något som kommer att fortleva efter att Putin är borta?

För att ha en grundad uppfattning om Putin-regimens ideologi måste man ägna viss uppmärksamhet åt hans bakgrund.

Putin föddes 1952 i Leningrad och växte upp under mycket enkla förhållanden. I praktiken var han enda barn i familjen eftersom hans två äldre bröder avlidit före honom. Brodern Albert avled redan som spädbarn och brodern Viktor togs som tvååring ifrån sin mor och placerades på ett barnhem. Där dog han i difteri. Politiskt och ideologiskt måste Putin tidigt ha präglats av det förhållandet att hans farfar hade varit kommunist och under mycket lång tid tjänstgjort som kock både åt Lenin och Stalin i en av Kremls datjor utanför Moskva. Före revolutionen hade han varit kock på det högklassiska hotellet Astoria i S:t Petersburg. Farfadern Spiridon Putin var hela livet kommunist och en mycket lojal kock och tjänstgjorde i datjan till kort tid före sin död 1965 vid 86 års ålder. En sådan tjänst anförtroddes bara den som var fullständigt pålitlig. Stalin levde under många år under ständig skräck att bli mördad. När han rakades med rakkniv mot halsen stod alltid en livvakt skjutberedd bredvid barberaren om denne skulle snitta genom diktatorns halspulsåder. Man förstår att den kock som lagade mat åt både Lenin och Stalin måste ha varit ytterst pålitlig och hårt övervakad.

Putins far tjänstgjorde som ubåtsmatros och senare under 1930-talet och under kriget vid i ett NKVD-förband, vilket utvisar att även han betraktades som helt pålitlig. NKVD-förbanden var rena mördarförband och regimens slaktare. Fadern skadades svårt 1942. Putin har själv berättat att han ofta vistades ”på gatan” i närheten av den trånga lägenheten som hans familj delade med andra. Han var en av ett gäng buspojkar. Det sägs att det blev ordning på honom först när han börjat träna olika kampsporter. Som bekant berättas det att han har svart bälte i judo. Putin  har också berättat att han under sin ungdom var fascinerad av böcker och filmer som romantiserade hemliga agenter och jakt på spioner. Hans mormor dödades av tyskarna och hans far blev svårt skadad i ett tyskt anfall. Flera andra släktingar till honom dödades under kriget. Under hans ungdomsår präglades Leningrad fortfarande av mycket  förödelse från kriget. En granntomt stod alltjämt helt utbombad.

Direkt efter gymnasiet försökte Putin att bli antagen till KGB:s utbildning (tidigare NKVD). Man förklarade dock för honom att han först borde skaffa sig en akademisk utbildning och sedan påbörja utbildningen hos KGB. Dessutom förhöll det sig så att man egentligen inte kunde ansöka om utbildning i KGB. Det var KGB som sökte upp de som ansågs vara lämpliga. Det är att uppmärksamma att KGB:s utbildning var av högsta kvalitet och mycket eftersökt av de som var villiga att arbeta för den kommunistiska regimen. Det var många som ville det. Den som antogs till aspirantutbildningen behövde inte göra vanlig militärtjänst, vilken på den tiden var obligatoriskt 24 månader för alla pojkar. Putin har alltså aldrig gjort vanlig militärtjänst, men har säkerligen ändock fått viss militärliknande utbildning inom KGB.

Efter en treårig utbildning inom KGB placerades Putin i KGB:s andra direktorat i Leningrad för att där bland annat deltaga i övervakningen av utlänningar som vistades i staden. Efter en tid förflyttades Putin till utlandstjänst och placerades i Dresden i DDR (tiden 1985 – 1990). Officiellt placerades han i Dresden som ”översättare och tolk”, men det var bara en täckbefattning. Möjligen önskade han själv en sådan placering för han ska tydligen redan då ha varit intresserad av att ytterligare lära det tyska språket. Han hade redan läst tyska i den grundskolan och gymnasiet. År 1983 hade han gift sig med Ljudmila Shrebneva, som var lärare i tyska. Tidigare hade hon varit flygvärdinna i Aeroflot. De fick två döttrar, vilka båda senare gick i tyskspråkiga skolor. Putin talar utmärkt tyska och det han berättat att han tillsammans med hela familjen hemma övade tyska och tog del av tysk kultur. Putin har vid åtskilliga tillfällen offentligt offentligt talat tyska och då visat att han mycket väl behärskar språket. Det finns uppgifter om att han även är bra på engelska, men han avstår från att tala det språket offentligt.

Det finns livfulla berättelser om att Putin stod framför porten till KGB:s kontorsbyggnad i Dresden (Angelikastrasse 4) vid ett tillfälle hösten 1989. Huset var omgivet av en tre meter hög mur.. Det var då som tyskar försökte ta sig in i byggnaden för att försäkra sig om att KGB:s arkiv inte skulle hinna brännas och undangömmas. Putin stod utanför porten med en skarpladdad AK-47 och han lyckades förhindra tyskarna att ta över kontorsbyggnaden.

Putin befordrades till överstelöjtnant i KGB, som använder sig av militära grader. Senare i sin karriär var han under en kort tid chef för FSB (som är det nya namnet för gamla KGB och NKVD). Hos äldre ryssar ger namnet på KGB:s huvudkontor rysningar och inger skräck. Byggnaden, som en gång byggdes för ett stort försäkringsbolag, togs direkt i anspråk under kulturrevolutionen som högkvarter för den revolutionära tjekan (den hemliga polisen). Därefter användes byggnaden som huvudkontor för NKVD och KGB. Ett typiskt sovjetiskt politiskt skämt var att Ljubjanka var stadens högsta byggnad – därför att han man kunde ”se Sibirien från källaren”. Det är ytterst provocerande och osmakligt att FSB även i dag använder Ljubjanka som sitt huvudkontor. All politisk och historisk hänsyn säger att byggnaden borde rivas och FSB få ett nytt kontor någon annanstans. Men Putin har behållit huvudkontoret i byggnaden för att manifestera kontinuiteten och sprida skräck och oro bland medborgarna. I byggnadens källare har i varje fall flera tiotusentals personer mördats. Med ett nackskott i en av cellerna så att alla andra fängslade kunde höra skottet. Sådan är diktaturens metoder. Familjen tvingades betala några kopek för patronen som användes.

Före utbildningen inom KGB genomgick Putin en fyraårig juristutbildningen vid Leningrads universitet. I sitt examensarbete skrev han om principen ”mest gynnade nation i internationell handel”. En artikeln om mest gynnad nationsbehandling (MGN) finns i de flesta investeringsskyddsavtal och syftar till att förhindra diskriminering grundad på nationalitet. Artikeln innebär i korthet att ett land som ingått investeringsskyddsavtal lovar att ge minst lika bra behandling som ges till investerare från andra länder med vilka det finns investeringsskyddsavtal.

Putins självbild är förmodligen den att han är en traditionell ryss med juridisk utbildning och lång utbildning och tjänstgöring inom säkerhetstjänsten KGB. Han är helt enkelt en KGB-man och en språkkunnig sådan. Ideologiskt är det svårare att kartlägga honom. Frågan är var han hör hemma ideologiskt sedan kommunistpartiet är borta. Han gick tidigt med i kommunistpartiet, men gjorde inte någon karriär inom partiet.

Han har som president och premiärminister upprepade gånger beklagat den enorma geopolitiska förändringen som ägde rum 1991. Det största historiska, geografiska, strategiska och ekonomiska förändringen var att Ryssland (Sovjetunionen) förlorade kontrollen över Ukraina, de baltiska länderna samt en rad randländer i södra Ryssland. Maktförskjutningen var enorm och det dröjde inte många år förrän Polen, det tidigare Tjeckoslovakien, de baltiska länderna samt andra östeuropeiska länder upptogs som fullvärdiga medlemmar i NATO. Att Putinregimen med kraft reagerar mot planerna att Ukraina skulle gå med i NATO är fullt förståeligt utifrån Rysslands stormaktsintressen och rena säkerhetsöverväganden.

Ockupationen och annekteringen av Krim har i väst uppfattats som ett första drastiskt steg mot att ”återtaga” i varje fall vissa av de områden som många ryssar nu och historiskt sett betraktar som ”ryska”. De menar att det begicks stora fel under det omtumlande året 1991. Ryssland kom inte längre att betraktas som en av de två supermakterna vid sidan om USA.  

Putinregimen har uppenbarligen ett behov av att ideologiskt förklara och motivera den nationalistiska politik som landet nu för. Putin har inte själv skrivit något som skulle kunna kasta ljus över hans ideologiska hemvist. Det har dock uppmärksammats att han i flera tal hänvisat till den lära som den storryske filosofen Ivan Iljin står för (se Magnus Ljunggren i DN 2015-03-05). Denna filosof förfäktar de gamla storryska idéerna om en stor panslavisk nation ledd av ryssar och att Ryssland ska stå emot kulturinflytandet från Europa (Västeuropa)

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.