Vägmot hit och dit

Som bekant skyltas större vägskäl och rondeller med ordet ”trafikplats”. Vad en trafikplats är kan tydligen variera. Likaså är det för mig oklart varför just dessa platser nödvändigtvis måste döpas med egna namn. Men kanske kan det vara bra att kunna ange var man står vid ett motorstopp när man ringer efter hjälp.

I en del områden i landet använder vägverket konsekvent beteckningen ”mot” (vägmot) för att ange ett större vägskäl eller trafikanläggning. Vanligen rör det sig om planskild korsning mellan större trafikleder. Den som brukar resa med bil runt om i landet har funnit att just denna märklig beteckning nästa bara förekommer i Göteborgsområdet, Karlstad och Västerås. Någon har sagt mig att ordet även har nått spridning till Stockholm, vilket jag dock själv inte kunnat finna.

Diskussionen om hur de stora trafikanläggningar ska benämnas är högst intressant. Sedan gammalt finns ordet mot i de nordiska språken. Men i dag är det få som förstår ordets nnebörd. Det sällsynta substantivet mot är emellertid grundordet till ordet möte. Mot är alltså platsen där ett möte äger rum – exempelvis vägmöte. Det gamla ordet finns kvar i det både i Sverige och Norge vanligt förekommande ortsnamnet Åmot (Åmotet) som betecknar sammanflödet eller mötet mellan två åar. Motsvarande gäller Bäckamot. Småländska Stigamo (tidigare Stigamot) avser den plats där Lagastigen och ”stigen” från Växjö möts. Ordet ”wägamot” som benämning på vägmöte (vägskäl) återfinns även i 1917 års bibelöversättning (Mark. 11:4). I Gustav Vasas bibel förekom även ordet för att ange gathörn (”som af hunger döö i all gatomot”)-

I de svenska dialekterna har även ordet levt kvar och finns både som mot och vägamot. I Rietz dialektordbok uppges att – vägamot används i dialekter i Västerbotten, Dalarna, Småland, Blekinge och i Finlands svenska folkmål. I samtida norska och isländska återfinns ordet vegemot och i vissa danska dialekter förekommer ordet mod i sin ursprungliga betydelse möte.

Det gamla ordet levde även tidigare kvar som beteckning för möten mellan människor. Det medeltida prästamot betydde helt enkelt prästmöte. Byamot var den gamla stadslagens benämning för en sammankomst av stadens invånare. Alltsedan medeltiden heter de två tingslagen på Öland Norra motet och Södra motet. Det fornsvenska ordet väggiamot betydde: ”väggmöte”, d.v.s. husknut. |Det är alltså väl belagt att ordet mot i många olika sammanhang betyder möte. Ett vägmot är alltså ett vägmöte. Många är dock frågande inför ordet och det är märkligt att vägverket skyltar på ett sätt i Göteborgs-området och på annat sätt i övriga landet. Då jag frågat göteborgare om vad ordet betyder har jag fått flera olika förklaringar. Några har trott att det betyder ”motlut” eller lång uppförsbacke, andra att det är den plats varifrån vägen går mot den angivna platsen. Angeredsmotet skulle alltså enligt den uppfattningen vara den platsen där man kan välja vägen mot Angered. Så är dock inte fallet eftersom Angeredsmotet ligger i Angered.

Flertalet göteborgare har väl genom praktisk erfarenhet lärt sig vad vägverket avser med sin skyltning. Själv är jag benägen att tro att de flesta utanför Göteborgsområdet har svårt att förstå ordets rätta innebörd. I själva verket är ordet en nykonstruktion grundat på det fornnordiska ordet. Professorn i nordiska språk vid Göteborgs universitet Ture Johanisson satt nämligen under 1950-talet i stadens namnberedning. Då trafikplatser byggdes på den |nya motorvägen mellan Göteborg och Kungälv skulle namnberedningen lämna förslag. Då passade Johanisson på att lansera det nygamla ordet. I en understreckare i Svenska Dagbladet i maj 1958 föreslog akademiledamoten Ture Johanisson att det gamla ordet mot skulle väckas till liv och få beteckna de planskilda trafikkorsningar som byggdes. Vägverket godtog förslaget och sedan dess används ordet i denna betydelse i Göteborgsområdet. På fyrtio år har ordet dock bara hunnit spridas från Göteborg till Karlstad och Västerås. Kanske kan det ha att göra med vägverkets distriktsindelning, vem vet. Ordet inflöt även i Svenska Akademiens ordlista 1973 och återfinns nu även med förklaring i nationalencyklopedien. För mig – och förmodligen många andra upplänningar – är ordet främmande i nutida språk. Dess betydelse är svårfångad och sämre är det är lätt att missförstå ordet. Trafikplats är visserligen diffust, men ändå på något sätt lättförståeligt. Inget av orden är riktigt träffande och det skulle därför behövas något annat. I brist på sådant tycker jag dock att vägverket i vår del av landet gör rätt som bjuder motstånd mot alla nya mot.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.