Agatha Christies liv

Deckardrottningen Agatha Christie skrev 66 deckare och romaner, närmare 30 dramer och ett stort antal short stories. Hennes inkomster var enorma och hennes eget liv var både ovanligt och lika spännande som en roman.

Hon föddes 1890 i en välbärgad engelsk familj. Fadern var amerikan och börsmäklare, men avled redan när dottern var 11 år gammal. I sina memoarer skildrar hon sin barndom som mycket lycklig. Familjen bodde i den lilla kuststaden Torguay. på engelska sydkusten. Agatha Christie gick aldrig i någon skol utan undervisades hemma av guvernanter och hon fick inte heller någon akademisk utbildning. Senare har hon som ung beskrivits som blyg, men och söt och attraktiv. Redan som 16-åring sändes hon till Paris för att studera musik och det franska språket. Det var inte ovanligt på den tiden att högreståndsflickor vistades något eller några år i Paris för att lära sig språket. Flickorna skulle också ”debutera” på baler för att låta sig uppvaktas av unga män. Den ensamma modern hade dock ekonomiska begränsningar och ansåg att det var för kostsamt att låta dottern debutera på de dyrbara balerna i London. I stället arrangeras det så att dottern fick debutera på baler i Egypten, vilket då vara ett land som styrdes av England. Trots sin blyghet var Agatha Christie en mycket aktiv flicka. Redan år 1911 gjorde hon sin första flygfärd. Vid 23 års ålder träffade hon på en bal flygofficeren Archibald Christie, vilken redan var pilot i Royal Flying Corps. Denne var först ovillig att gifta sig då han förklarade att hans yrke var det farligaste man kunde ägna sig åt och att det därför skulle vara orätt att gifta sig när kriget brutit ut. Men när Arcibald var hemma på julpermission 1914, samma år som kriget bröt ut, gifte de sig i varje fall.

Under kriget engagerade sig Agatha Christie i arbetet vid ett lokalt sjukhus som tog hand om sårade soldater. Det var svårt för henne att se allvarligt skadade soldater och därför sökte hon sig på eget initiativ till sjukhusets stora apotek. Där arbetade hon frivilligt och oavlönad under kriget. På så sätt fick en viss praktisk utbildning till farmaceut. I hennes debutbok, som refuserades av sex olika förlag. förekommer ett mord med hjälp av giftet stryknin. Det som känner till ämnets effekter på människokroppen har kunnat intyga att hennes skildring av ämnets toxiska effekter är mycket realistiska. Stryknin gör att musklerna krampar under fruktansvärt lidande.

I sin biografi berättar Agatha Christie att hon under den tid då hon arbetade vid sjukhusapoteket kunde vakna mitt i natten och gå till apoteket för att kontrollera att medicinerna var rätt doserade innan de delades ut till patienterna på morgonen. Hon beskrev själv att hon var extremt noga vid tillredningen av preparaten. I hennes deckaren ”En flicka full med råg” valde författaren att i stället låta ett offer dö av ämnat taxin, vilket ämne kan extraheras från trädet videgran. Offret i boken får i sig det giftiga ämnet då denne äter marmelad, förmodligen engelsk marmelad

Agatha Christies dotter Rosalind, hennes enda barn, föddes 1921. Hennes första deckare kom så småningom ut på förlaget The Bodley Head. Vid den tiden fick hennes man ett erbjudande att resa runt i världen för att propagera för olika företags deltagande i den stora handelsmässa som planerades äga rum i London 1924. Han åtog sig i detta uppdrag och hustrun följde med på resan, vilket blev en verklig jorden runt-resa under ett helt år. Paret besökte bland annat Sydafrika, Australien, Honolulu, USA och Kanada. Att Agatha verkligen var äventyrlig visade hon under några veckors vistelse i Honolulu då hon lärde sig att vindsurfa. På den tiden var surfbrädorna mycket långa och tunga. Inga kvinnor utövade sporten, men Agatha lyckades lära sig tekniken och hon ska enligt berättelsen själv ha hävdat att hon var den första kvinna i världen som surfade stående på en surfbräda.

Agatha var extremt nyfiken på allt och mycket villig att lära sig allt nytt. Mycket tidigt tog hon körkort och när hennes första böcker sålde bra ansåg hon sig ha råd att köpa en egen bil. Hon var en av de första kvinnorna i England som själv körde bil.

Det var ett hårt slag när hennes mor avled 1926 i bronkitis. De hade stått varandra mycket nära. Agathas egen man hade stort intresse av att spela golf och hans golfrundor blev bara fler och tog dessutom allt längre tid. Det visades rätt snart att han på golfbanan träffat en kvinna, Nancy, och snabbt inlett en affär med henne. När Agatha hade fått kännedom om mannens otrohet tycks hon ha drabbats av ett psykisk sammanbrott. Den 3 december 1926 hittades nämligen hennes bil i ett dike, men Agatha själv var spårlöst försvunnen. Att den redan då mycket kända deckarförfattaren bara försvunnit efter att ha kört i diket var något som slogs upp stort i pressen. Hundratals eller tusentals människor började på eget initiativ söka efter henne. Först efter 13 dagar blev det klart att hon under falskt namn tagit in på hotell Harrogat i Yorkshire. Det var en medlem i hotellets orkester som lyckades identifiera henne. Henne man kallades till hotellet och kunde intyga att det var hans hustry som bodde där. Hur hon utan bil hade lyckats ta sig från bilen i diket ända till hotellet har aldrig blivit klarlagt. Själv har hon inte velat eller kunnat förklara varför hon begav sig till hotellet. Men man anser att hon var i chock efter att hon fått klart för sig att mannen var otrogen. Äktenskapet upplöstes dock först 1929. Agatha Christie nämner inte något om händelsen i sina memoarer utan skriver bara ”Jag hoppar över det värsta kapitlet i mitt liv”. Hon berättade aldrig vad hon varit med om under de två veckorna på hotellet i Yorkshire och vad som var förklaringen till det hela.

Agatha Christie var synnerligen produktiv på 1930-talet. Då kunde hon skriva 3 – 4 böcker per år. Hon var då tvungen att ensam försörja sig och sin dotter och var därför beroende av inkomsterna från författarskapet. I sina memoarer förklarar hon att hon vid den tiden bara skrev för brödfödan. Böckerna sålde emellertid mycket bra och hon fick höga inkomster.

I början av 1930-talet begav hon sig ensam ut på en resa med Orientexpressen till Syrien. Vid den tiden var det extremt ovanligt att brittiska kvinnor gjorde långa resor ensamma. Agatha Christie reste vidare till Islamabad och till Bagdad samt även till den historiska ruinstaden Ur. Det var där vid förevisningar av arkeologiska utgrävningar som hon träffade arkeologen och akademikern Max Mallowan. Det var han som väckte hennes brinnande intresse för arkeologi. När Max visade henne de pågående utgrävningarna fick de vid ett tillfälle stopp på bilen och måste ensamma vänta flera timmar på hjälp. Max har berättat att det var då som han fick erfara vilket lugn som Agatha uppvisade i svåra situationer och därför blev han förtjust i henne. Det var ömsesidigt och paret väckte en del uppmärksamhet eftersom han då var 26 år och hon frånskild med ett barn och 40 år gammal. Agatha Christie kom att finansiera en del av de utgrävningar som Max ledde. Paret vistades under 1930-talet 4 – 6 månader varje år på arkeologiska expeditioner i det som då vanligen kallades Orienten. Agatha Christie deltog aktivt i utgrävningarna och ägnade sig särskilt åt att själv fotografera de olika föremål som man fann. Hon nöjde sig inte med att på traditionellt sätt avbilda föremålet. I stället utvecklade hon en mer subjektiv och modern teknik för att återge fynden. Förutom att fotografera framkallade hon även själv filmerna och färdigställde fotografierna.

Själv har Agatha Christie sagt att hon aldrig betraktade sig som författare och att hon skrev de första böckerna för att helt enkelt kunna försörja sig. Senare skrev hon böcker mera som ett tidsfördriv. När hon väl skrev gjorde hon det mycket fort, men hon byggde upp sina intriger under lång tid utan att skriva något. Det är känt att hon alltid hade med sig en anteckningsbok i handväskan och ofta gjorde anteckningar om tänkta händelser i sitt nästa manus. Redan i början på 1930-talet hade hon gått över till att diktera sina manus för en sekreterare och någon har noterat att hon ofta dikterade när hon låg på en soffa och åt praliner. Manus till den sista deckaren, med Hercule Poirot som huvudfigur och i vilken bok han också avlider, låstes in i ett bankfack och fick enligt författarens stränga instruktioner inte publicerad förrän efter hennes död.

Sedan Agatha Christie blivit extremt förmögen köpte hon olika hus runt om i England. Hon var nämligen extremt förtjust i hus och arkitektur. En del av husen upplät hon till vänner och del gav hon också bort. När Agatha Christie avled 1976 vid 85 års ålder visade det sig att hennes förmögenhet uppgick till motsvarande flera miljarder kronor. Fem år före sin död hade hon av drottningen hedrats genom att utnämnas till ”dame”. Hon är den enda deckarförfattare som hedrats på det sättet av den brittiska regenten.

Agatha Christie var inte bara deckarförfattare utan skrev även ett 30-tal dramatiska verk. Hon var mycket intresserad av att få följa regissörernas arbeten och vara ofta med vid repetitioner. Hennes pjäs ”The Mousetrap” har spelats utan avbrott sedan 1952 på en teater i London. Den har spelats i över 27 000 föreställningar och bara den pjäsen drar varje år in tiotals miljoner kr till hennes arvingar och innehavarna av upphovsrätterna. Det är hennes enda barnbarn, dottersonen Mathew Prichard, vars mor avled 2004, som är innehavare av de flesta rättigheterna till deckardrottningens 88 böcker, 17 pjäser och omkring 100 short stories. När Mathew fyllde nio år fick han som present av sin mormor rättigheterna till pjäsen ”The Mausetrap”. När Agatha Christies dotter avled 2004, även hon vid 85 års ålder, visade det sig att dotterns förmögenhet uppgift till drygt 7 miljarder kr. Hennes enda barn, Mathew, är i dag verkställande direktör i det bolag som har hand om alla Agatha Christies upphovsrätter och som marknadsför varumärket som består av författarens namn. Han är änkeman och har tre vuxna barn.

Det beräknas att böckernas sålts i omkring 2 miljarder exemplar och rättighetsinnehavarna gör gällande att hennes böcker är de mest spridda i världshistorien bortsett från Bibeln och Shakespeares verk. Böckerna säljs fortfarande i stora upplagor och hennes pjäser spelas fortfarande. Vid hennes död 1976 värderades hennes förmögenhet till ca. 4 miljarder svenska kronor. Böckerna har översatts till 48 språk och numera finns det ”uppföljare” till hennes deckare som skrivits av en samtida författare.

 

 

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.