Parallell-läsningens välsignelse

Det finns egentligen bara två bra sätt att skaffa sig kunskap och insikt. Det ena är att gå i lära hos någon kunnig person (lärare) och det andra är att läsa böcker och tidskrifter. Konsten att snickra möbler lär man sig inte genom att läsa böcker. Det krävs att man går i lära hos en möbelmästare. Det rör sig om ”handens kunskap”. Men annan kunskap och insikt inhämtar man bäst genom böcker/tidskrifter, vilket förutsätter att man behärskar författarens språk. Detta oavsett om man har författarens språk som sitt eget modersmål. Det är språket som är länken mellan avsändaren och mottagaren. Den länken gör att det i dag är möjligt för mig att ligga i soffan och läsa Platon, som ju varit död i 2367 år. Vilken tvingas jag läsa honom i översättning och bearbetning, men han till stora delar begriplig. Platon förmedlar kunskap ännu dag efter alla dessa år. 

Översättningar är avbildningar av originaltexterna. Behärskar man inte källspråket måste man använda sig av en översättning. Svenska böcker översätts i förhållandevis stor omfattning. Vårt språk är det sjunde största språket om man räknar antalet boktitlar per år. På sjätte plats ligger spanskan. Svenska böcker översätts i större omfattning än polska och kinesiska böcker. Det är märkligt, men har bland annat sin förklaring i att svenska deckarförfattare är populära att översätta. De säljer. Däremot hamnar svenska språket först på 16:e plats när det gäller översättning av böcker till svenska. Där ligger exempelvis danskan och portugisiskan före svenskan. 

Även om det översätts en hel del från framförallt engelska till svenska så ökar möjligheten att ta del av utbudet av böcker enormt om man behärskar några av de stora språken. I första hand engelska, franska och tyska. Förr i tiden förväntades det nästan att en svensk akademiker kunde tillgodogöra sig facklitteratur på dessa tre språk, förutom norska och danska. I dag är det inte längre så. 

För att tillgodogöra sig ett arbete på ett främmande språk måste man behärska källspråket riktigt bra. Få gör det. Även om bara ett ord av hundra är svårt att förstå förstör det möjligheterna att ta till sig en text. Tänk om just det ordet har avgörande betydelse för textförståelsen? Dessutom är det så att man kan tro att man förstår ett ord utan att man gör det. Man vilseleder sig själv. Kanske är det så att har fått för sig att ett ord betyder något annat än vad det gör. Dessutom kanske man ”i stort sett” vet vad ett ord betyder, men inte förstår den rätta språknyansen. 

För att komma förbi problem kan man använda sig av parallell-läsning, något som är förbisett i alla språkundervisning. Parallell-läsning (PL) kan tillämpas på olika nivåer. Nybörjaren som just börjat lära sig ett språk kan börja läsa barnböcker parallellt. Förmodligen ska man dock först ha lärt sig det basala ordförrådet och vissa huvuddrag i grammatiken. Men sedan är det dags att börja läsa barnböcker parallellt. Jag kan rekommendera att läsa Astrid Lindgren. Korta raka meningar och ett enkelt språk. Hennes böcker finns översatta till ett stort antal språk. Den som är längre inne i ett språk kan med fördel läsa översatta svenska deckare (finns på många språk) för att tillgodogöra sig skrivet talspråk. Sedan kan det vara dags för facklitteratur inom det område som man är intresserad av eller kan tänkas bli intresserad av. På en mer avancerad nivå kan man läsa boken på originalspråket och ha översättningen uppslagen vid sidan om för att ha möjlighet att då och då kontrollera att man helt har förstått ett ord eller uttryck. Jag vågar påstå att det inte finns någon svensk, som inte har engelska som modersmål, som kan läsa en bok på engelska utan att behöva slå upp i varje fall några ord. Men det gör ju inte läsaren och det innebär att denne inte helt kan tillgodogöra sig källspråket. Det är här som PL har en av sina stora förtjänster. Genom att kunna kontrollera mot översättningen försäkrar man sig om att man förstår orden och även nyanserna. 

Vill man läsa en bok på ett språk som man till stor del behärskar, men ändå inte fullt ut behärskar, blir det problem om boken inte är översatt. Det finns många intressanta böcker som inte är översatta. Det finns en möjlighet att hjälpligt komma över problemet. Det är med hjälp av maskinöversättning med användning av ”Google Translate” och ”Bing”. Det senare översättningsprogrammet tillhandahålls gratis av Microsoft. De är olika och ger olika resultat. Båda har blivit mycket bättre på bara några år, men är naturligtvis inte i närheten av professionella manuella översättningar. Men det hjälper ändå till. Maskinöversättningar med hjälp av de två programmen går alltid via engelskan. En översättning av svensk text till tyska sker genom att den svenska texten först översätts till engelska och att den på det sättet erhålla texten översätts till tyska. Kvaliteten hos maskinöversättningar varierar också mycket mellan språken eftersom översättningarna bygger på frekvenser av strukturer hos redan gjorda översättningar. Maskinöversättningar mellan vissa av de stora språken är mycket bättre än översättningar från eller till små språk. Tydligen ska Google Translate var riktigt bra på översättningar åt båda hållen mellan engelska och franska. Översättningar mellan exempelvis engelska och finska är förmodligen betydligt sämre.

Under en dag översätter Google Translate mer text än vad världens alla professionella översättare producerar under ett helt år. Det motsvarar ungefär textmängden i en miljon böcker. När Google Translate lanserade år 2001 var det frågan om översättning till och från engelskan till åtta språk. I dag är det i stället frågan om ett 70-tal språk. 92 procent av användarna befinner sig utanför USA.  Algoritmen programmet har ändrats, sedan 2006 är den baserad på statistik och inte alls språklig analys med grammatiska regler. Grundidén är att extrahera mönster och exempel utifrån enorma mängder professionellt översatt text, exempelvis FN:s parallella textdokument på sex språk och EU:s textdatabaser samt kanadensiska parlamentets parallella texter engelska-franska.

Man kan ju finna en bok som man vill läsa, men på ett språk som man inte behärskar särskilt bra. Om den inte finns översatt kan man skanna boken och köra en maskinöversättning i både Google Translate och Bing. Sedan lägger man upp ett textdokument i ordbehandlaren med tre spalter. Originaltexten längst till vänster och höger därom två spalter med översättningen från Google Translate och från Bing. Det blir inte någon perfekt översättning, men i varje fall ett stöd för läsningen. Lita inte på översättningen, men använd den för att komma igenom texten. Det fungerar. Jag ger nedan ett litet exempel.

Tyska:

Fast 80 % der schwedischen Bevölkerung sprechen Englisch als Fremdsprache, da Englisch zum einen die erste Fremdsprache an den Schulen darstellt und zum anderen im Fernsehen sehr stark vertreten ist (fremdsprachige Spielfilme werden üblicherweise nicht synchronisiert, sondern untertitelt). Als zweite Fremdsprache wählt die Mehrheit (ca. 45 %) der Schüler Spanisch.[23] Auch Deutsch (rund 25 %) und Französisch (rund 20 %) werden als zweite Fremdsprache angeboten; Deutsch war wie auch im restlichen Skandinavien bis etwa 1945 die erste Fremdsprache. Die norwegische Sprache wird aufgrund starker Ähnlichkeiten zum Schwedischen zumeist verstanden; für das Dänische trifft das in geringerem Maße zu, insbesondere außerhalb der ehemals dänischen Landesteile Halland, Blekinge und Schonen.

Översatt med Google Translate:

Nästan 80% av den svenska befolkningen talar engelska som främmande språk, eftersom engelska är det första främmande språket i skolor och är mycket väl representerat på TV (främmande språkfilmer brukar inte vara dubbade men undertitlade). Som ett annat främmande språk väljer majoriteten (cirka 45%) av eleverna spanska. [23] Också tyska (cirka 25%) och franska (cirka 20%) erbjuds som andra främmande språk; Tyska var som i övriga Skandinavien fram till omkring 1945, det första främmande språket. Det norska språket förstås mest på grund av dess starka likheter med svenska; Detta gäller i mindre mån danska, särskilt utanför de tidigare danska delarna av Halland, Blekinge och Schonen.

(”språkfilmer” är en fel översättning och ”undertitlade” finns nog inte i svenskan. Tyska ordet Schonen för Skåne klarar inte översättningsprogrammet av, men läsaren kan nog gissa vad det betyder ändå).

Översatt med Bing:

Nästan 80% av den svenska befolkningen talar engelska som främmande språk, eftersom engelska är, å ena sidan, det första främmande språket i skolorna och, å andra sidan, är mycket starkt representerade på TV (främmande språk lång filmer är oftast inte synkroniserade, men textade). Majoriteten (ca. 45%) röstar som ett andra främmande språk (ca. 45%) Studenten spanska. [23] tyska (cirka 25%) Och franska (cirka 20%) Erbjuds som ett andra främmande språk; Tyska, som i övriga Skandinavien, var det första främmande språket fram till omkring 1945. Det norska språket är mesta dels förstått på grund av starka likheter med Svenska; Detta är mindre sant för danska, särskilt utanför de tidigare danska delarna av Halland, Blekinge och Schonen.

(”lång filmer” är felskrivet liksom ”mesta dels”. Språket är sönderhackat, men ändå förståeligt)

Och så till slut en översättning med Google Translate av samma tyska text till engelska:

Nearly 80% of the Swedish population speaks English as a foreign language, since English is the first foreign language in schools and is well represented on television (foreign language feature films are usually not dubbed, but subtitled). As a second foreign language, the majority (around 45%) of the students choose Spanish. [23] Also German (about 25%) and French (about 20%) are offered as a second foreign language. German was as in the rest of Scandinavia until about 1945, the first foreign language. The Norwegian language is understood mainly because of its strong similarities with Swedish. This applies to a lesser extent to Danish, especially outside the former Danish parts of Halland, Blekinge and Schonen.

(Översättningen från tyska till engelska är klart bättre än den till svenska. Men inte heller nu vet programmet om att Schonen ska översättas till Skåne eller Scania (latin för Skåne).

Översättning med Bing från tyska till engelska ger följande resultat:

Almost 80% of the Swedish population speak English as a foreign language, since English is, on the one hand, the first foreign language in schools and, on the other hand, is very strongly represented on television (foreign-language feature films are usually not synchronized, but subtitled). The majority (approx. 45%) vote as a second foreign language (approx. 45%) The student Spanish. [23] German (around 25%) And French (around 20%) Offered as a second foreign language; German, as in the rest of Scandinavia, was the first foreign language until about 1945. The Norwegian language is mostly understood due to strong similarities to Swedish; This is less true for Danish, especially outside the former Danish parts of Halland, Blekinge and Schonen.

(Inte heller Bing översätter Schonen till Skåne eller Scania. Synchronized borde ha översatts till ”dubbad”. Översättning är jämförbar med Googles, men ändå inte lika bra).

Maskinöversättning fungerar bra om man kan målspråket ganska bra. Då har man möjlighet att själv upptäcka de språkliga grodorna. Är målet bara att översiktligt se vad en text innehåller fungerar maskinöversättningen utmärkt och kan vara bra stöd vid en manuell översättning. Behärskar man flera språk går det naturligtvis att göra översättning av samma text till flera språk. Den tyska text som jag tagit som exempel skulle ju kunna översättas även till franska och till norska. På norska blir Googles översättning från tyska:

Nesten 80% av den svenske befolkningen snakker engelsk som fremmedspråk, siden engelsk er det første fremmedspråket i skolene og er godt representert på tv (utenlandsspesifikkfilmer er vanligvis ikke kalt, men undertekst). Som et annet fremmedspråk velger flertallet (rundt 45%) av studentene spansk. [23] Også tysk (ca. 25%) og fransk (ca. 20%) tilbys som et annet fremmedspråk. Tysk var som i resten av Skandinavia til ca 1945, det første fremmedspråket. Det norske språket forstås hovedsakelig på grunn av sterke likheter med svensk. Dette gjelder i mindre grad dansk, særlig utenfor de tidligere danske delene Halland, Blekinge og Schonen.

(Även här får Skåne heta Schonen. Om ordet ”utenlandsspesifikkfilmer” finns på norska är obekant för mig. Inte heller vet jag vad ordet ”kalt” betyder, men kanske är det ”dubbing”. Bing tillhandahåller inte någon översättning till norska.)

 

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.