Beräkning av jordens omkrets

Antikens greker hade ett intresse av att försöka ta reda på hur stort jordklotet var. Det kände till att jorden var rund och förmodligen rund som ett klot. Eratosthenes var astronom och matematiker. Han var den förste som lyckades bestämma jordklotets omfång. För detta använde han sig av en helt genial mätmetod. Han var av uppfattningen att solen stod i zenit i den egyptiska staden Syene (nu Assuan) vid middagstid midsommardagen och att solen då skulle kunna lysa rakt ned i en djup torrlagd brunn. Troligen grävdes brunnen just för att användas vid mätningen. Nu är det inte helt korrekt att solen på midsommardagen står i exakt zenit över Syene, men den gör nästan det. Eratosthenes antog vidare att Alexandria låg exakt rakt norrut från Syene (ej heller helt korrekt). Han fann att solen vid middagstid på midsommardagen i Alexandria stod i en vinkel som var 1/50 av cirkelns hela omkrets. Det var 7,2 grader. Vidare bedömde Eratosthenes avståndet mellan de två städerna till 5000 ”stadier”, vilken följaktligen var 1/50 av jordens omkrets. 50 x 5000 = 250000 stadier. Enligt Plinius var en stadie, som alltså var en måttenhet, lika med 157,5 m. Men det var dock så att olika längder på stadier förekom på olika orter i Grekland. Men räknar man med att en stadie är 157,5 m så blir uträkningen av jordens omkrets 39375 km. I dag vet vi att det korrekta måttet är 40077 km. Felet i Eratosthens beräkning var bara knappt 1,2 procent. En helt otrolig noggrannhet om man betänker att han inte visste det exakta avståndet mellan de två städerna och dessutom var av den felaktiga uppfattningen att städerna låg rakt söder och norr om varandra. Räkna kunde de gamla grekerna, trots att de räknade med hjälp av bokstäver i stället för med vår tids arabiska siffror.

Annonser

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.