Boktryckarkonstens uppkomst

Många av de stora innovationerna i mänsklighetens historia har kommit fram genom att enstaka personer gjort experiment och uppfinningar. Så var det med boktryckarkonsten och med flygtekniken. Det var inte alls frågan om någon teknisk utveckling som initierades och stöttades uppifrån genom statliga satsningar. Ta exempelvis boktryckarkonsten, som haft en enorm betydelse för den kulturella, vetenskapliga och politiska utvecklingen i Europa (samt i delar som européerna koloniserade runt om i världen).

Fram till början av 1500-talet förekom inte böcker alls utanför kyrkorna, klostren och furstarnas hov. Under 1400-talet kom papper till användning i de böcker som skapades genom att skrivare (kopister) skrev av böcker som i sin tur var avskrifter av andra böcker. Det var dock bara kyrkan, klostren och furstarna som hade råd att förvärva sådana handskrifter. Men pappret, som ersatte pergament (tunt kalvskinn eller skinn av lamm), hade så jämn och god kvalitet att det var några tyskar som under 1400-talet började tillverka s.k. blockböcker tryckta på papper. Texten och illustrationerna skars ut i block av trä som sedan användes för att applicera tryckfärgen på pappret. På så sätt kunde samma block användas till framställning av många blockböcker. Men ganska snart kom man på att i stället för blockböcker använda sig av lösa typer som sattes i ramar för användning vid tryckning. Typerna kunde sedan återanvändas vid tryckning av andra sidor. Traditionellt brukar Johannes Gutenberg tillskrivas uppfinnandet av boktryckarkonsten med rörliga typer, men flera personer började ungefär vid samma tid experimentera med lösa typer för boktryckeri. Omkring 1445 förfärdigade Johannes Gutenberg sitt första tryckalster i Mainz, en sibyllebok och en donat, samt senare en kalender för år 1448. Efter att omkring 1450 ha ingått kompanjonskap med den förmögne borgaren Johan Fust och den tidigare i Paris verksamme handskriftsmålaren Peter Schöffer kunde Gutenberg  sedan trycka sin berömda bibelutgåva. Samma år kom han dock i konflikt med sin förlagsman Fust och förlorade processen. Fust och Schöffer fortsatte tryckerirörelsen medan Gutenberg startade ett nytt eget tryckeri. Även andra länder och städer har tagit åt sig äran för boktryckerikonsten med flyttbara typer. I Avignon experimenterade tysken Prokop Waldfogel med lösa typer på 1440-talet. Laurens Janszoon Coster i Haarlem experimenterade även han med lösa typer. Det kan till och med vara så att Gutenberg fått impulser och inspirerats av den senare. 

Man vet inte i hur många exemplar som Gutenbergs första Bibel tryckts, men bedömningen är att den trycktes i mellan 150 och 185 exemplar. Det tog tre år att trycka biblarna och de kunde säljas till ett pris som motsvarade tre årslöner för en tryckeriarbetare. Gutenberg har tillverkade 290 olika bokstäver/tecken och man tror att han hade tillgång till 15 600 typer. Man tryckte sex sidor med typerna och därefter bröt man upp sidorna och använde typerna till nästa sex sidor. Trycket var av mycket hög kvalitet. Nu var det inte bara det att Gutenberg kom på att sätta text med metalltyper utan även att han tog fram ett bläck, en trycksvärta, som gjorde att det blev tydliga avtryck på pappret. Allt detta var en mycket stor innovation.

Det som är av stort intresse är att  konstatera att varken kyrkan eller furstarna visade det minsta intresse av att ekonomiskt och på andra sätt understödja arbetet med att utveckla tryckerikonsten. De enda som förde utvecklingen framåt var ett litet antal boktryckare som kommit på att de med ”blockböcker” kunde få goda inkomster och senare få ännu bättre inkomster med hjälp av sättning med flyttbara typer. Tryckningen ersatte ju det arbete som en skrivare kunde utföra under flera månader. Det var övergången till sättning med lösa typer för varje bokstav, enligt Gutenberg, som var det stora tekniksprånget. Tekniken förutsatte dock tillgång till papper av sådan kvalitet att det gick att trycka text på pappret.

Kyrkan måste ha varit av uppfattningen att det var en stor fördel om Bibeln kunde tryckas för att kyrkorna och klostren lättare och billigare skulle kunna får tillgång till Biblar. Det är däremot tveksamt om kyrkan hade något intresse av att Bibeln skulle översättas till de olika folkens egna språk och dessutom tillverkas så billigt att borgare och välbeställda bönder kunder förvärv den. Det var ju ytterst få som kunde läsa latin, som helt var kyrkans språk. Kyrkan kan till och med ha haft en negativ inställning till den utveckling av boktryckarkonsten som inträffade i och med blockböckerna och de lösa typerna eftersom utvecklingen skulle ge möjlighet att sprida kättiska läror.

Den tekniska förändring som ägde rum under slutet av 1400-talet var början på utvecklingen mot läskunnighet och politiska förändringar i Europa. Man kan med fog säga att protestantismens framväxt och den franska revolutionen i troligen inte hade inträffat om inte böcker och pamfletter kunnat spridas med den nya boktryckarkonsten. Inte heller hade läskunnigheten kunnat utbreda sig. Trycka böcker började i allmänhet förkomma i borgerliga hem först under 1700-talets början. Böcker, pamfletter och tidningar började bli mer allmänt förekommande i mitten och i slutet av 1700-talet. 

Furstarna skulle ha kunnat haft intresse av att understödja utvecklingen av tryckerikonsten. Men inga andra än några få boktryckare insåg det potentiella värde som fanns i möjligheten att trycka med flyttbara typer. Hade kyrkan (den katolska) bestämt sig för att föra ut Bibelns budskap genom en tryckt versionen av skriften hade kyrkan mycket enkelt kunnat bekosta ett utvecklingsarbete för att få fram tryckpressar. Men det gjorde inte kyrkan därför att man inte insåg vilka enorma utvecklingsmöjligheter som fanns. Ekonomiska ersättning under ett par år till ett tiotal personer (rätt personer) hade förmodligen kunnat leda till utveckling av tryckpressar långt tidigare. Nu finns det många andra teknikområden som etablerats och utvecklats av enskilda individer utan vare sig ekonomiskt stöd eller tvång från de maktägande inom stat eller kyrka. Det är märkligt att inte stora ekonomiskt starka organisationer kan uppvisa innovativ förmåga. Tryckerikonsten var ett enormt genombrott för västerlandets kultur. Nästan lika stor som Internet är i våra dagar.

Annonser

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.