Krögarson från Stockholm upptäckte Alaska

Sven Larsson Waxell föddes 1701 i Stockholm som son till Lars Waxell, krögare och husägare på Södermalm. Modern hette Christina. I mycket unga år gick Sven till sjöss och vi vet att han redan som femtonåring tjänstgjorde i den brittiska flottan. På den tiden var den brittiska flottan känd för sin utomordentligt hårda disciplin. År 1725 begav han sig dock till Ryssland och tog tjänst i den ryska flottan. Året därpå var han styrman på ett ryskt fartyg i Östersjön. Han var i rysk tjänst när han anmälde sig som frivillig till den stora Kamtjatka-expeditionen och utsågs då till styrman med löjtnants grad och senare även till ”försteofficer”.

Kamtjatka-expeditionen lämnade S:t Petersburg i början av 1733 för att landsvägen ta sig till Kamtjakta. Det var en enormt stor expedition som tsarregeringen satsade mycket på. Huvudgruppen av officerare och sjöfolk utgjorde omkring 500 man. Därtill kom lika många soldater samt omkring 2000 kosacker, bönder och ”deporterade”. Dessa skulle svara för alla transporter på floder och transporter med slädar. Den enda väg som fanns till fjärran Sibirien var över land, att segla runt Afrika till Sibirien var inte möjligt. Ett år senare var expeditionen framme i Tobolsk där expeditionen förstärktes med ytterligare 200 soldater och närmare 1 500 ”deporterade”.

Expeditionen bestod i olika avdelningar med olika uppdrag. Chef för hela expeditionen var Vitus Bering, mannen som givit namn till Berings sund och Berings hav. Han var dansk, född på Jylland 1681, men i rysk militär tjänst sedan 1704. År 1725 hade tsar Peter, bara två dagar innan tsaren dog, givit honom uppdrag att utforska områdena norr och öster om Kamtjakta. Det var då som Bering med sin första expedition reste genom sundet mellan Sibirien och Amerika (Alaska) ända till 67 gr 18 min nordlig bredd. Man han kunde ändå inte klarlägga om det verkligen fanns en passage mellan kontinenterna eller om det var landförbindelse. Det var först 1822 som man kunde visa att det inte finns någon landförbindelse. Sedan Bering rapporterat till tsaren om sin expedition föreslog han ännu en expedition, vilken skulle vara mer omfattande. Det var den expeditionen som Sven Waxell anmälde sig till som kom att äga rum åren 1733 – 1749. De gick under beteckningen ”Den stora nordexpeditionen”. Uppgiften var att finna sjövägen till Amerika, att utforska Japans kuster, Kurilerna, samt fortsätta kartläggningen av Sibirien. Sven Waxell reste med hela expeditionens väg till Alaska och han hade även hela tiden med sig in tonårige son. Sven Waxell och sonen kunde efter många år återvända till S:t Petersburg som några av de första som upptäckt Alaska. Sedan Bering insjuknat och senare även avlidit under expeditionen var det Sven Waxell som var expeditionens verklige ledare.

Expeditionens resa från S:t Petersburg sträckte sig över 10 000 km fram till Ochotska randhavet och bara den resan tog fem år genom hela Ryssland och Sibirien. Resan hade gått på olika floder och med slädar över helt okänd terräng. I Ochotsk byggde expeditionen två ”paketbåtar” av östersjötyp. Det var endast 25 m långa. Bering, som ju var expeditionens chef döpte fartygen till S:t Peter och S:t Paul. De två fartygen seglade österut från Ochotsk. Efter en del strapatser kom fartygen bort från varandra. Waxell tjänstgjorde på befälhavarens fartyg. Under resan österut insjuknade en stor del av manskapet i skörbjugg och även i andra sjukdomar. Bering blev själv svårt sjuk och låg länge till kojs på fartyget. Detta innebar att Waxell som ”försteofficer” var den som i praktiken förde befälet.

Den 31 augusti 1741 kom man iland på en kuststräcka där det fanns eskimåer och man antog att det var en del av Amerika. Det var historiens första möte mellan européer och Alaskas eskimåer. Besättningen och Waxell hade då upptäckt nio infödingar på stranden. Med olika gester försökte Waxell att komma över till det ryska fartygen, men han lyckades inte få dem att komma ombord. Men så småningom kom en äldre man paddlande i sin skinnkajak ut till fartyget. Han vågade dock inte komma ombord. Waxell lyckades dock räcka honom en skål med brännvin, som han förde till munnen och drack. Mannen spottade ut allt och skrek några ilskna ord till sina kamrater på stranden. Vad han skrek vet vi inte. Men vi vet att det var sonen till en krogägare från Södermalm som var den förste europé som träffade på en indian från Alaska och bjöd denne på en sup brännvin. Waxell och hans besättning var de som upptäckte Alaska. Vid den tiden hade européerna ännu inte nått fram till den delen av Nordamerika.

I nästan en timmar försökte Waxell att komma i kontakt med den äldre mannen i kajaken. Han använde sig av en engelsk bok i vilken det fanns listor med en del ”amerikanska ord”. Men han lyckades förstås inte få till något samtal med indianen. Expeditionens medlemmar gick även i land, men då blev indianerna så aggressiva att Waxell blev tvungen att beordra besättningen att avfyra två musköter i luften. Indianerna kastade sig på marken och sedan sprang de iväg.

På återresan förliste fartyget och under mycket svåra strapatser lyckades man dock med att av virket från det förlista fartyget bygga en ny mindre båt (12 m lång) för resan tillbaka till Kamtjakta och det läger som fått namnet Petropavlovsk (det lilla samhället hade fått sitt namn efter de två fartygen som utförde expeditionen). Eftersom så många av besättningen avlidit kunde de kvarvarande medlemmarna av expeditionen rymmas i den lilla båten. Bering hade då själv avlidit och begravts på den ö som i dag har namnet Berings ö. Det finns för övrigt ett bergmassiv mellan Bagley och Bering Glacier som har uppkallats efter Sven Waxell. Av Berings närmare medarbetare under expeditionen återstod endast tre och bland dess var Waxell. Även sonen överlevde resan över till Alaska och så småningom även resan tillbaka till S:t Petersburg. Efter återkomsten till Petropavlovsk stannade Waxell ytterligare sex år på Kamtjakta och återvände inte förrän i januari 1749. Då var han 48 år gammal och hade under 16 år deltagit i Kamtjaktaexpeditionen, som den även kallades. Efter det att Waxell återkommit till den ryska huvudstaden blev han först befälhavare på ett fartyg i Östersjöflottan (Baltiska flottan) och några år senare kommendörkapten vid flottstationen i Kronstadt (utanför S:t Petersburg). På sin ålder skrev han sina minnen från expeditionen, men manuset blev liggande i tsarens privata bibliotek och trycktes inte förrän 1940. Waxell avled 1762 i en ålder av 61 år. Hans tre söner upphöjdes till ärftliga ryska adelsmän. En av dem blev sjöofficer och slutade sitt liv som kommendant i Archangelsk. Som vi vet blev Alaska ryskt, men såldes 1867 för 7,2 miljoner dollar till USA. I dag är Alaska USA:s 50:e delstat och den ytan största delstaten. Den minister som ansvarade för köpet av Alaska fick kritik för köpet eftersom köpet ansågs dyrt och omotiverat. Avståndet mellan Ryssland och Alaska är 85 km och sundet har namnet ”Berings sund”.

Annonser

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.