Ortsnamn utefter vägarna

Den där Frans G. Bengtsson borde alla någon gång läsa. Han var en berättare bland de stora berättarna. Men en gång skrev han att han var upprörd över att inte ens han med sin fantasi och frustande berättarförmåga kunde ljuga ihop en förklaring den ursprungliga betydelsen av ortsnamnet Teckomatorp. Vi är nog många som försökt fantisera ihop en amatörmässiga förklaringar till olika ortsnamn. Men det ska vi nog inte försöka ägna oss åt eftersom det finnes yrkesfolk som kan det där med att förklara ortsnamn. Men även de har ofta svårigheter att lämna några säkra svar. Ofta nämner de någre olika alternativa förklaringar, vilket gör att vi lekmän ändå får sitta där och gissa vad som kan vara det verkliga ursprunget. Fredrik Segerståhl gav ut en bok med titeln ”Tutaryd och 530 andra ortnamn längs svenska Europavägar” (Arena förlag). Författarens och förlagets tanke var nog att boken skulle medföras av passageraren där i framsätet som skulle få hålla små miniföreläsningar över de ortsnamns passerade förbi på vägskyltarna.

Fredrik Segerståhl trevliga bok fungerar även som en fin introduktion till ortsnamnsforskningens märkliga och spännande värld. Han nämner som exempel att orten Krokek helt enkelt har fått sitt namn efter en krokig ek som en gång i tiden stod där på orten. Orten Bro längs E18 har naturligtvis och bevisligen fått sitt namn efter den bro som i gamla tider fanns där. Inom ortsnamnsforskningen är det väl belagt att de allra flesta ortsnamn har efterled som klargör att det är namnet på en boplats, ett hemman, en by, en nyodling eller röjning. Efterleden kan vara -rum, -hult, -stad, -ryd, -tomta och flera andra sådana kända ändelser. Slutändelsen -torp är ju vanlig och syftade ursprungligen inte bo en mycket liten gård (ett torp) utan hade betydelsen av något som var instängslat, inhägnat eller i varje fall som ett känt ställe som var ett nybygge. Ofta var det ett ställe i närheten av tidigare odlade etablerade ägor. När vi tänker på ”torp” (torpstället) så är det i överförd betydelse eftersom det vid nyodlingen, det stängslade området, även byggdes ett litet bostadshus. De olika slutleden som avser nyodling (-torp, -arp, -orp, -erup) föregås många gånger av ett förnamn. Anderstop är ett bra exempel.

Det är vanligt med språkliga förvanskningar, eller ljudförändringar, av gamla ortsnamn. Orten Jonsered skrevs på 1500-talet som Jogansrydt, vilket helt enkelt betyder att någon som hetat Johan röjt en nyordling. Men att förstå att Jonsred ska förstås som ”Johans

I Fredrik Segerståhls bok finns flera intressanta notiser om olika ortsnamn utefter vägarna. Ett spännade exemper är att staden Örnsköldsvik fått sitt namn efter landshövdningen Per Abraham Örnsköld. Köpingen grundades 1842 och fick stadsrättigheter 1893.

På motsvarande sätt fick orten Robertsfors namn efter Robert Finlay som på orten anlade en masugn i mitten av 1700-talet. I och för sig är det så inom ortsnamnsforskningen att slutändelsen -fors finns på många orter där det aldrig funnits någon fors. Men namnet Degerfors betyder faktiskt ”stor fors”. Ordet deger stavades tidigare diger. Ordet finns kvar i bland anat ordet ödesdiger och även i ordet digerdöden (”stora döden”).

Ordet ”luder” förekommer som ett led i en del ortsnamn, men ska då tillskrivas betydelsen ”tråg” eller ”urholkad stock”. Ordet luder har genom historien dragits samman och blivit ”Lur”, vilket är en ort. Uppenbarligen har orten fått sitt namn efter den långsmala sänka där Lursjön ligger.

Det mesta med ortsnamn är intressant. Fredrik Segerståhl lär ut att orten Dingle helt enkelt har ett ord som är en variant av ”dingla”, vilket har att göra med att den å som finns på orten slingrar sig fram i kraftfulla krumbukter. Dingla och slingra är nästan synonymer. 

Det finns mycket att fundera över när det gäller märkliga ortsnamn. Det sägs ju att Salem tidigare hade namnet Slem, men att man i mitten av 1500-talet ändrade namnet till dagens namn. I senare tid har man trott att namnet Salem är hämtat från Bibeln. På sätt och vis stämmer det. Fast egentligen stämmer det inte alls. Från början hette inte socknen Salem utan den hette Slem. . Att ändra namnet från Slem till Salem var en process som pågick i minst 100 år. Inte förrän en bra bit in på 1600-talet var namnet någorlunda inarbetat, i alla fall i skriftliga källor. Man växlade dock mellan namnen Slem och Salem och varianter av bägge. Forskarna har givit olika förklaringar till det gamla namnet Slem. En av förklaringarna är att Slem tidigare hette något i stil med Salhem, där Sal betyder slån, det vill säga slånbärsbusken med sina blåa bär. Ett annat alternativ är att ordet Slem kommer från adjektivet slem som betyder usel och dålig. Substantivet slem avser en kroppsvätska (t.ex. vid hosta). Verbet slämma betyder festa, leva om, slösa. När man döpte om Slem till Salem fick man ett bibliskt klingande namn. Salem är nämligen ett ord på hebreiska och betyder ”fridens boning”. Kan det ha varit någon prästman som helt enkelt ville byta ut det otrevliga ordet ”Slem” mot något vackert från Bibeln.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.