Peter Artedi ramlade i kanalen

Carl von Linné är ju det stora namnet inom botaniken och berömd över hela världen för sitt sexualsystem, vilket är en systematisering av växtriket. Även hans elever, som han sände ut i världen för att skriva reseskildringar och ta med sig växter hem, är välkända inom botaniken och geografin. Men en man som var samtida med Carl von Linné i Uppsala och på sitt sätt kunde ha varit lika framgångsrik är i det närmaste okänd. Det var Peter Artedi (1705 – 1735).Mannen som har ansetts vara grundare av vetenskapen ichthyologi (vetenskapen som avser studier av fiskar).

Peter Artedi var prästson från Anundsjö i Ångermanland, och i hans släkt hade det funnits många präster. Både fadern och farfadern var präster. Farfadern hade till och med hunnit bli jubelpräst (präst i femtio år) innan Karl XII beviljade sonen att efterträda fadern som kyrkoherde 1716. Peter var då 11 år gammal. Men det tycks ha varit så att hans far senare som kyrkoherde kom att umgås med ”äventyrerskan” Maja Stina Fröhling på sådant sätt att han blev varnad av biskopen. Han ska ha uppträtt ”skandalöst” tillsammans med henne och dessutom försörjt henne med kyrkans medel. Det hela var så allvarligt att saken kom att utredas av Svea hovrätt, men Peters far avled kort därefter (1728).

Samma år som fadern tillträdde tjänsten som Nordmalings kyrkoherde började den ende sonen Peter i skolan i Härnösand. Efter att i femte klass ha blivit primus fick han hoppa över en årskurs, vilket hände en gång till under gymnasietiden. Pojken var alltså intelligent och studiebegåvad. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1724 med namnet Petrus Archtaedius. Till skillnad från männen både på faderns och moderns sida, som hade varit präster, valde Peter naturvetenskapen som sitt huvudstudium och inte teologin. Efter några pliktskyldiga terminer i de teologiska och filosofiska ämnena, började han därefter vid den medicinska fakulteten. I direkt anslutning till faderns skandal 1728 och med anledning av dennes nära därefter förestående död, återvände han till Nordmaling och under vistelsen i hembygden studerade han bygdens flora. När han återkom till Uppsala kallade han sig Artedi. Samma år lärde blev han god vän med den några år yngre Carl von Linné, som hört talas om hans intelligens och kunnighet. Det är oklart i vilken utsträckning som Carl von Linné påverkades av Artedi. Men av Linnés egna skrifter och vid jämförelser av deras arbeten står det klart att Artedis påverkan måste ha varit mycket stor, något som Linné också erkänner utan omsvep. Deras bekantskap var också intensiv på det personliga planet och om detta skriver Linné själv i sin levnadsteckning över Artedi. Det finns inte någon målning eller teckning av Artedi, men Linné beskriver honom som ”reslig till växten, magerlagd och med långt svart hår, till utseendet ganska lik John Ray, mycket försynt men med ett, om än icke brådstörtat, dock raskt, på en gång stadigt och moget omdöme; en man av gammaldags tro och heder”. En sentida levnadstecknare har beskrivit Artedi som sävlig, sen, allvarsam och tungsint – en skarp kontrast till Linné som karaktäriserat sig själv som liten, yr, hastig, kvick.

Under året i Nordmaling sammanställde Artedi verket Nordmalings flora, där han systematiserar bygdens växter i klasser och delningar, i träd och buskar, samt örter och gräs. Blommor klassificeras efter deras form, antal kronblad och fröhusens utseende. Verket var daterades den 24 februari 1729 och man kan klart se att Linnés klassifikation i hög grad liknar Nordmalings flora. Linnés Hortus uplandicus tillkom året efter Nordmalings flora. Artedi var även den som inspirerade Linné till dennes Lapplandsresa. Ett Linnécitat belyser Artedis omfattande lärdom: ”Han var synnerligen väl hemma i humaniora samt i modärna språk, lärd filosof och med solida kunskaper i medicinen, han förstod att om allt möjligt med skarpt omdöme och en djupgående lärdom hålla de allra angenämaste föredrag så att ingen skildes från hans sällskap utan att erkänna honom vara värd aktning.”

Artedis ekonomi hade på grund av faderns yrke aldrig varit särskilt god, men efter att fadern avlidit blev det svårare för honom. År 1732 fick han ett stipendium att resa till England. Uppehället bekostades i varje fall till del av hans båda svågrar som var borgare i Stockholm. Han ankom till England 1734 och vistades sedan i åtta månader i London. Där blev han bekant med Hans Sloane som var president för Royal Society och fick därigenom tillgång till ett omfattande material med fiskar. Det är troligt att Artedis intresse för fiskar vaknade då. Under vistelsen i England fick han kännedom om att att Linné rest till Holland och där blivit promoverad till doktor. För att träffa sin gode vän och möjligen även för att själva söka doktorstiteln reste Artedi i slutet av juni 1735 till Leyden föra att träffa Linné. Denne hjälpte honom till en anställning zoologen och apotekaren Albert Seba i Amsterdam. Artedis arbetsuppgifter bestod i att bearbeta och systematisera Sebas privata fisksamling.

Linné befann sig i Amsterdam i september för att med Artedi diskutera sitt opublicerade arbete Fundamenta Botanica. Denne visade då Linné sina två arbeten Bibliotheca Ichthyologica och Philosophia Ichtyologia. Linné lämnade därpå Amsterdam, men befann sig fortfarande i Holland. På kvällen den 27 september var Artedi bjuden till apotekaren Seba på middag, men på väg hem från middagen drunknade han i en av Amsterdams kanaler. Dagen därpå fann man hans döda kropp. Linné reste tillbaka till Amsterdam och deltog i begravningen den 2 oktober på S:t Antonius kyrkogård. Linne fick Artedis släktingars tillstånd att ta med hans manuskript till Sverige, men Artedis hyresvärd vägrade att lämna ifrån sig manuskriptet. Först efter att Georg Clifford i London, som kände Artedi från dennes vistelse i London, ställt upp med ett belopp kunde Linné få med sig manuskriptet.

Arbetet Philosophia Ichthyologia trycktes 1738 i Leyden. Artedi var med detta verk den förste som utredde släktskap mellan arter i zoologin. Han var också den förste som skilde mellan art och varietet. Verket är också det första som ställer upp nomenklaturregler för djur. Hade inte prästsonen Peter Artedi från Anundsjö så olyckligt fallit i en av Amsterdams många kanaler hade han inom zoologin kunnat bli lika stor som Linné inom botaniken. Artedi blev bara 30 år gammal. Hade han blivit lika gammal som Linné, eller 70 år, så hade han troligen varit lika känd i dag.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.