Unity Mitford och Hitler

Cecilia Hagen har skrivit en mycket läsvärd bok om systrarna Mitford. Man häpnar när man läser den.

Lord och lady Redesdale var ett typiskt engelskt högadligt par som fick sju barn. Sex var flickor och det var dessa som senare har omtalats och omskrivits som ”systrarna Mitford”.

Nancy blev den mest berömda av de sex systrarna Mitford och hon var också den äldsta. Hon blev känd som framgångsrik författare av bestsellers som handlade om hennes egen uppväxt på olika gods i Cotswolds. Systern Pamela gjorde inte så mycket väsen av sig. Men Diana var begåvad och mycket vacker och hade till och med kontakt med både Winston Churchills och Adolf Hitlers. Hon var nämligen First Lady för en brittiska fascismen. Dessutom blev hon mor till lord Moyne, vilken är känd från svenska domstolar.

Systern Unity var fanatisk nazist, dyrkade Hitler och reste runt med honom. Systern Jessica var å andra sidan en stridbar kommunist. Slutligen systern Deborah, den yngsta, blev hertiginnan av Devonshire på godset Chatswoth.

Cecilia Hagen arbetade med förberedelserna till bok på så sätt att hon läste allt hon kunde finna om systrarna Mitford, reste till platser där de bott och vistats. Hon intervjuade personer som känt systrarna och hon fick tillfälle att träffa de två som fortfarande var i livet (Deborah och Diana). Ännu på ålderns höst och trots allt vad som utspelat sig under kriget vidhöll Diana uppfattningen att Hitler varit en mycket charmerande gentleman. Cecilia Hagens bok gavs ut 2015. Hon hade  även givit ut en annan bok som systrarna Mitford år 2004.

Berättelsen om systern Unity Valkyrie Mitford, född 1914, är kanske den märkligaste av alla berättelser om flickorna Mitford. Hon var det femte barnet och sitt namn fick hon efter skådespelaren Unity Moore och Richard Wagners Valkyria. Liksom sina systrar utbildades hon av guvernanter, men hon gick även en termin på flickskolan Queens Gate i Kesington och fortsatte sedan till internatskolan S:t Margarets i Bushey. På flickskolan hade hon för övrigt blivit relegerad efter en termin. Rektorn på internatskolan uppmanade familjen att ta hem henne från skolan därför att hon satt och tecknade älskande par och dessutom trakasserade hon vissa lärare. Senare, år 1938, besökte hon sin gamla skola igen och hade då ett hakkors på kavajen. Trots att lärarna då uppmanade henne att ta bort nazitsymbolen, vägrade hon.

När de bodde hemma hade Unity delat rum med systern Jessica, vilken redan då vurmade för kommunismen. De bråkade om olika politiska ideologier och drog ett streck på golvet i sitt rum för att dela upp det i två delar. Unity prydde sin del av rummet med hakkors, bilder med fascistiska risknippen och även foton av Mussolini. Jessica, i den andra delen av rummet, dekorerade med en byst av Lenin och med en massa kommunistisk litteratur. Föräldrarna lät det hela fortgå.

Systern Diana var enormt vacker och hon blev snart älskarinna till Oswald Mosley, som var ledare för det fascistiska partiet British Union of Fascists. Folk som kände Diana chockerades av att hon öppet agiterade för de fascistiska värderingarna. Det berättas att hon en gång såg en film om politikern Disraeli. Mitt under filmen skrek hon högt i biosalongen: Heil Hitler!

Unity och Diana, som då var omkring 20 år gamla, reste tillsammans till Tyskland och hamnade ganska oplanerat på nazistpartiets första partidagar i Nürnberg. Särskilt Unity föll för Hitlers tal och utstrålning. Från den stunden var hennes största önskan att få träffa honom. Efter det att systrarna rest hem övertalade Unity sina föräldrar att tillåta att hon ensam skulle få åka tillbaka till Tyskland, vilket hon tilläts. Hon bosatte sig på ett litet enkelt pensionat i München. Där gjorde hon allt för att bli bekant med ledande nazister och hon blev också mycket riktigt inbjuden till middag hos Julius Streicher, en nära vän till Hitler. Eftersom hon var från England var tyska tidningar intresserade av att få intervjua henne. Bland annat intervjuades hon av tidningen Münchener Zeitung där rubriken till intervjun löd: ”En brittisk fascist berättar”. Där uttalade hon sina sympatier för den brittiska fascismen och Mosleys parti. Streicher förmådde henne även att skriva en artikel som fick rubriken ”Ett brev från en engelsk flicka”. Det hon skrev var i samma anda som den grövsta nazistiska agitationen. Hon skrev bland annat: ”Vi ser fram emot den dag då vi är tillräckligt starka för att förklara: England åt engelsmännen! Ned med judarna! Med tyska hälsningar, Heil Hitler! Unity Mitford”. Artikeln väckte avsky i England där den uppmärksammades. Unity hade en stark önskan att få träffa Hitler och i München började hon uppehålla sig i närheten av hans bostad och gick omkring på platser som hon trodde att han skulle besöka. När hon visste att han var i stan gick hon till hans favoritrestaurang och satt där i hopp om han skulle uppmärksamma henne. Flera gånger var han i närheten av henne och det berättas att hon medvetet tappade en bok framför hans fötter och att hon också teatermässigt harklade sig när han gick förbi hennes bord. De små intermezzona gjorde att Hitler fick upp ögonen för henne. Hon var ju dessutom en otroligt vacker kvinna. Även den 9 februari 1935 satt hon på lunchrestaurangen Osteria Bavaria och den dagen framförde Hitler genom kyparen en inbjudan till henne att komma över sitta vid hans bord. På kvällen skrev hon ett brev till sin far och berättade om mötet och att hon även direkt blivit inbjuden att komma till Bayreuth. Sedan blev det ett stort antal möten mellan de två. Hon gjorde anteckningar om dessa möten med röd skrift i sin kalender. Under 1935 och 1936 noterade hon 140 möten med Hitler och det finns inte anledning att betvivla riktigheten av noteringarna. Hon beskrev i brev till vänner att hennes lycka var total när hon fick sitta vid Hitlers fötter och han smekte henne över håret. Det gick till och med rykten bland hennes vänner i England att hon kanske skulle komma att gifta sig med den tyske ledaren. Utan tvekan uppvaktade Hitler henne, men det var samtidigt som han umgicks med Eva Braun på Berghof. Enligt uppgift i Cecilia Hagens bok träffades de två kvinnorna endast vid ett tillfälle. Det var när de satt invid varandra under en operaföreställning i München.

Unitys släktingar och vänner besökte henne i Tyskland och de presenterades då för Hitler. Senare sa systern Jessica, som var en av de som fick träffa Hitler, att det inte hade varit någon som helst svårighet att ha med sig en gömd pistol och skjuta honom.

Unity kom att ingå i den lilla cirkeln runt Hitler och fick ofta följa med honom i hans sovvagn under tågresor inom Tyskland. Några av kretsen kring Hitler kallade henne ”Fräulein Mitfahrt” (Fröken Medresenär).

Att systrarna Mitford verkligen umgicks i de högsta nazistkretsarna framgick med stor tydlighet i oktober 1936 när systern Diana gifte sig med den brittiska nazistledaren Oswald Mosley. Vigseln ägde rum i Joseph Goebbels våning med Unity, Adolf Hitler och paret Goebbels som bröllopsvittnen.

Att Unity var starkt engagerad i politiken visade hon genom att hon skriva ett brev till Churchill efter ”anschluss” av Österrike. I brev beskrev hon livfullt hur glada österrikarna var över att få bli en del av Tyskland och hur förbittrade alla var över Versaillefreden. Winston svarade på brevet, men i avmätta ordalag.

Unitys far David hade tidigare till del gillat de tyska nazisterna, men ändrade helt uppfattning om den tyska politiken då Tyskland marscherade in i Tjeckoslovakien 1938. Han var då även upprörd över att hans dotter hade så nära förbindelse med Hitler.

Tre månader före krigsutbrottet berättade Unity att Hitler själv skaffat henne en stor våning i München och att våningen hade övergivits av ett judiskt par som flyttat utomlands. Hon hade till och med fått tillfälle att välja mellan fyra lägenheter, som samtliga var lediga efter judiska familjer som flytt från landet. Unity var en så känd person att den brittiska konsuln försökte övertala henne att resa hem till England därför att det fanns stora risker för ett krigsutbrott. Om krig utbröt skulle inte det brittiska konsulatet kunde skydda henne. Men Unity förklarade för konsuln att hon kände sig helt säker eftersom hon redan skyddades av Hitler själv.

Kriget bröt ut den 1 september 1939 och den 3 september kom den brittiska krigsförklaringen mot Tyskland. Att Unitys älskade Tyskland och hennes likaså älskade hemland England kom i krig med varandra påverkade i högsta grad Unity. Så snart som den brittiska krigsförklaringen blev känd gick hon raka vägen till nazistpartiets högkvarter och överlämnade ett förseglat brev till Hitler själv samt även ett av honom signerat inramat foto jämt en partinål i guld med hans ingraverade namnteckning. Den hade hon fått av honom. Därpå begav hon sig till ”Englischer Garten” i München och sköt sig själv i huvudet med en pistol som hon fått av Hitler för att ha för att skydda sig själv. Kulan gick in bakhuvudet på henne och hon fördes medvetslös till sjukhus. Självmordsförsöket hade dock misslyckats.

När nazistledarna och Hitler fick kännedom om självmordsförsöket bestämde de att ingen information fick spridas om händelsen. Det hela förklarades vara en ”statshemlighet”. Så fort Hitler fick höra talas om händelsen besökte han henne på sjukhuset då hon fortfarande var medvetslös. Senare sände han ett handskrivet brev till henne och blommor. Så småningom vaknar hon till liv, men ville då inte säga något. När hon blivit lite starkare försökte hon åter begå självmord genom att svälja en hakkorsbrosch. Först efter en månad underrättas hennes familj i England om att hon låg på sjukhus, men de informeras inom om självmordsförsöket. Trots kvalificerad vård och många undersökningar kom läkarna fram till att de inte kunde operera bort kulan i hennes bakhuvud. I november besökte Hitler henne igen på sjukhuset och uppmanade henne då att återvända till England. Till en början förflyttas hon till ett sjukhus i Bern. Hennes far och systern Deborah besökte henne där och fann att hon var totalt förändrad. Inget av hennes utstrålning och energi fanns kvar. Hennes återresa till England väckte stor uppmärksamhet. En ambulanstransport organiserades och i Calais stormades ambulansen av ivriga journalister som vill ha en intervju med henne. Polisen tvingades hålla journalisterna på avstånd då båren med henne bars ombud på färjan. Även i Folkstone väntade fotografer och journalist för att ta foton och få intervjuer. På färden till London havererade ambulansen och i väntan på en annan ambulans lyckades en reporter från Daily Express tränga sig fram och ställa några frågor till patienten. Hon sa då bland annat att hon var glad att vara hemma i England även om hon inte var på den engelska sidan i kriget.

Untiy blev aldrig återställd från skottskadan och hennes mentala nivå bedömdes då¨motsvara den hos en tioåring. Hon led av ständig huvudvärk och även av inkontinens. Hon bodde under kriget på Mill Cottage i Swinbrook och vårdades av syskonen Sydney och Deborah. Efter kriget flyttade hon med fadern David till ön Inch Kenneth, som ligger väster om Skottland och som fadern ägde. År 1948 avled hon på sjukhuset i Oban till följd av en hjärnhinneinflammation som uppkommit på grund av den gamla skottskadan. Hon begravdes i den lilla kyrkan i Swinbrook.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.