Mary och vindrutetorkarna

Det var Mary Anderson som uppfann den första vindrutetorkaren. Det finns ju torkare på bilar, båtar, spårvagnar, tåg och till och med på en del flygplan.

Mary Anderson bodde i sydstaterna i USA och i början av 1900-talet var hon på besök i New York City och då åkte hon spårvagn. Det var en kall vinterdag med med snöslask och frontrutan på spårvagnen blev igensatt av snöslask. Mary Anderson kunde som passagerare i spårvagnen se vilket besvär som föraren hade att hela tiden försöka torka bort snön. Det var så besvärligt för föraren av spårvagnen att han hela tiden fick luta sig ut för alls se något. Resan blev kall och blöt både för honom och en del av passagerarna. Det var den erfarenheter som fick Mary att börja fundera på möjligheterna att konstruera en vindrutetorkare som skulle kunna fungera både på spårvagnar och bilar. Själv hade hon aldrig kört en bil och någon uppfinnare var hon inte heller, men hon var initiativrik och driftig. Redan vid 37 år ålder hade hon arbetat upp en ranch i Kalifornien som hade både boskapsuppfödning och vinodling. Hon hade även tillsammans med sin syster uppfört hyreshus i Alabama, där hon var uppvuxen.

Mary började experimentera med olika former av vindrutetorkare. Efter flera misslyckade försök fick hon till en konstruktion med en gummilist monterad på en trästav som via en hävarm kunde manövereras från förarplatsen. Någon elektrisk motor fanns alltså inte utan den stackars föraren var tvungen att med ena handen manövrera hävarmen. Men det blev ändå ganska torrt på rutan och föraren kunde köra säkert. Det var på sommaren 1903 som Mary lämnade in sin patentansökan till det amerikanska patentverket och i november samma år beviljades patentansökan som nr 743801. Men ingen ville tillverka och sälja vindrutetorkaren. Många menade att förarna skulle blir störda av torkaren som rörde sig på vindrutan framför honom och det skulle kunna förorsaka allvarliga trafikolyckor. Efter många försök att få amerikanska företag att börja tillverka torkare vände hon sig även till att kanadensiskt företag, men blev även där avvisad. Det fanns inte alls något kommersiellt intresse, var den enkla förklaringen. Uppfinningen kom därför aldrig att tillverkas. Det var först på 1920-talet som biltillverkarna började leverera bilar med vindrutetorkare. Först kom vindrutetorkare som standard på Cadillac av årsmodell 1922. Men då hade Marys patent gått ut två år tidigare.

Tänk lite på Mary och hennes resa med spårvagnen nästa gång när vindrutetorkarna i bilen viftar fram och tillbaka i regnet.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.