Xeroxkopiering

Det där med kopieringsmaskiner (kopiatorer) är intressant. När jag en gång i tiden började som tingsnotarie på en tingsrätt fanns det en gammal vaktmästare som var på väg att pensioneras. Han kunde berätta om hur besvärligt det var förr då det inte fanns några kopieringsmaskiner. Då fick ”skrivflickorna” helt enkelt skriva av från domböckerna när någon myndighet, journalist eller privatperson begärde ut en ”avskrift” av en dom, protokoll eller annan domstolshandling. Det som vi kallar för kopieringsmaskiner kom först i slutet av 1960-talet. Dessförinnan var de enda möjligheterna att göra kopior att först skapa ett original och sedan spritduplicera eller köra en stencil. En stencil var ett särskilt ark som man kunde skriva på med skrivmaskin utan färgband. Hektografering ska vi inte prata om. Några andra möjligheter fanns inte, förutom att skriva av för hand förstås (om man nu inte hade tillgång till skrivmaskin). På den tiden var det faktiskt få privatpersoner som hade tillgång till skrivmaskiner.

Jag var under lång tid krigsplacerad på en mycket viktigt luftförsvarscentral. Där hade man laddat upp med ett rejält förråd med kopieringspapper och krigsplacerat två tekniker från ett stort kopieringsföretag för att garantera att alla stabsofficerare skulle kunna kopiera papper i händelse av krig. Att föra krig utan tillgång till kopieringsapparater (vi hade flera) var inte möjligt. Med viss skadeglädje visste vi att ryssarna inte hade tillgång till kopieringsapparater. Där hade vi ett klart övertag.

Det var den 22 oktober 1938 som svenskamerikanen Chester Carlson gjorde den första xeroxkopian. Han var patentingenjör och den dagen lyckades han, tillsammans med en medarbetare, att med kopieringsmetoden överföra dagens datum och namnet på stadsdelen Astoria i New York City till ett papper. Han utnyttjade det fenomen att vissa ämnens elektriska ledningsförmåga ökar när ämnet belyses. Ett sådant ämne är selen. Det dröjde dock ända till 1949 innan den första xeroxkopiatorn började marknadsföras. Andra världskriget utkämpades alltså utan att några snabba kopior kunde göras av order och annat. Den första automatiska kopiatorn, som började likna de apparater som vi har i dag, kom år 1959. I praktiken kom xeroxkopiatorerna ut på den svenska marknaden först i mitten och slutet av 1960-talet.

Xeroxtekniken åstadkommer kopior genom att en selenbelagd trumma laddas med hög spänning. Ett sofistikerat linssystem avbildare pappersoriginalet på trumman. De områden av trumman som belyses genom linserna förlorar spänning medan de mörka partierna på trumman behåller spänningen. Det svarta tonerpulvret dras till de mörka partierna och pulvret överförs av trumman till kopieringspappret. Allt sker utan vätska och ordet xerografi betyder på grekiska helt enkelt ”torr skrift”.

Det var Chester Carlson som genom sin uppfinning fick igång alla kopieringsverksamhet. Man kan ju undra hur många miljarde ark kopieringspapper som flötat genom alla kopieringsapparater därefter. Det är en viktig uppfinning som gjort mycket för näringslivet, utbildning och forskning. Hur gjorde man på 1930-talet när man skulle sända med sina skolbetyg när man sökte en anställning?

Men det hade gjorts försöka att utveckla kopieringsmetoder långt tidigare. James Watt konstruerade på 1700-talet en form av ”kopiepress” där originalet var skrivet med ett särskilt bläck som överfördes till flera underliggande fuktiga ark i en kraftig form av brevpress. Edison uppfann också att form av vaxstencil. Men dessa metoder krävde ett särskilt iordningställt original, vilket ju xeroxmetoden inte gör. Chester Carlsons uppfinning var oerhört viktig vid en tid då det inte fanns datorer och internet. I dag är ju allt annorlunda. Inte ens faxen lever.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.