Fru general Patton förbannade

General Georg S. Patton är en av de där namnkunniga amerikanska generalerna från andra världskriget. Han är känd för att han med stor kraft drev sin armékår (armé) in i Tyskland efter invasionen i Normandie.

Hela sitt liv var han yrkesofficer. Född i Californien 1885. Från 25 januari 1944 till 7 oktober 1945 ledde Patton den amerikanska 3:e armén i Nordvästeuropa, bland annat under Ardenneroffensiven. Han utmärkte sig fram till krigets slut som en av de allierades främsta befälhavare på slagfältet. Efter kriget blev han militärguvernör i Bayern. Från 7 oktober 1945 fram till sin död var han chef för 15:e armén. Patton blev brigadgeneral 1940, generalmajor 1941, generallöjtnant 1943 och general 14 april 1945.

Patton var i Sverige även känd för att han deltog i Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm och då blev femma i modern femkamp, vilken var den bästa placeringen för någon icke-svensk. Det märkliga var att han fick en mycket dålig placering i skjutmomentet, där han tävlade med .38-vapen i stället för .22 long, som var standardvapnet för övriga tävlande. Patton menade att hålet efter en träff var så stort att han måste ha skjutit ett andra skott i samma hål. Domarna fann dock att han inte skulle tillerkännas två skott i samma hål utan att ett av hans skott helt enkelt missat tavlan. Hade han tillerkänts två skott i samma hål hade han vunnit femkampen i Stockholm 1912. Därefter har man alltid haft ytterligare en pappskiva på djupet bakom den första för att kunna få markering om två skott råkar gå i samma hål. 

I november 1945 besökte han åter Sverige efter att blivit inbjuden av den svenska regeringen. General Archibald Douglas, den svenske arméchefen, bjöd på middag på Täcka udden på Djurgården. Patton träffade även det svenska femkampslaget från 1912, och gjorde ett besök hos Upplands regemente i Uppsala. Patton mötte även kung Gustaf V på Tullgarn. Bara en månad efter Sverigebesöket omkom han dock i en bilolycka i trakten av Heidelberg. Han satt som passagerare i en stabsbil, på väg till en fasanjakt, som blev påkörd från sidan av amerikansk militär lastbil i låg fart. De övriga i bilen klarade sig utan egentliga skador, men Patton hade slagit huvudet i glasrutan mellan passagerarna och föraren. Han hade brutit nacken och avled 12 dagar senare. Begravningen skedde på en militär kyrkogård i Luxemburg. Han blev 60 år.

George S. Patton hade varit gift med Beatrice i 35 år. Det var för många betraktare ett lugnt och probolemfritt äktenskap förutom det att generalen, då han var 50 år, hade haft en kortvarit kärlekshistoria med en 21-årig flicka som hette Gordon. Denna var dessutom dotter till generalens hustrus halvsyster. Gordon hade besökt familjen Patton då denne var stationerad på Hawaii. George S. Patton hade smugit iväg med Gordon till en liten avlägset belägen ö. Hustrun kom på vad de hade haft för sig och otrohetshistorien höll på att spräcka äktenskapet, det påstås i varje fall ha varit dött under de tio år som återstod av generalens liv.

Begravningen av George S. Patton, den store pansargeneralen, ägde rum den 23 december 1945 i katedralen i Heidelberg. Omedelbart efter begravningen, på själva julaftonen, ville änkan träffa Gordon, som nu var 30 år. Hon bad sin bror Fred Ayer att snabbt ordna ett möte. Varken brodern eller Gordon förstod varför att möte så snabbt skulle arrangeras. De båda kom först till mötet och fick ganska länge vänta på Beatrice Patton. När hon väl kom steg hon i rummet, tog av sig hatten och kappan, såg ursinnig ut och pekade finger mot Gordon samtidigt som hon uttalande en förbannelse över henne. För övrigt en förbannelse hon påstås ha lärt sig av några infödingar när familjen bodde på Hawaii. På engelska löd den: ”May the Great Worm gnaw your vitals and your bones rot joint by little joint”. Gordon blev genast likblek, medan brodern helt enkelt snabbt lämnade rummet. Det är okänt om änkan och Gordon på något sätt sa något ytterligare till varandra. Det enda vi med säkerhet vet är att Gordon fjorton dagar senare, när hon återkommit till USA, hittades död på köksgolvet i en väns lägenhet i New York City. Gasen från spisen hade fyllt rummet, hon hade begått självmord. Bredvid hennes kropp på köksbordet låg ett ganska stort antal foton av generalen.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.