Diskurs hit och dit

Begreppet diskurs dök upp på 1990-talet och etablerade sig snabbt på kultur- och ledarsidor. Begreppet myntades inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Ordet betyder språkligt helt enkelt ’samtal’ på franska. Men den vetenskapliga betydelsen är en annan än endast ”samtal”. Begreppet har i varje fall populariserats av den franske idéhistorikern och filosofen Michel Foucault. Det ges kurser i diskursanalys på universiteten, bland annat i ämnet diskurs.

Det är på sin plats att vara kritisk mot ordet. Detta av två skäl. Dels är det ett akademiskt ord som är exkluderande genom att var okänt eller obegripligt för de flesta utanför vissa akademiska discipliner. Dels är det diffust till sin betydelse. Med dessa två brister borde inte ordet få ha den utbredning som det har. Det finns ett antal försök till förklaring av vad ordet diskurs egentligen ska betyda. Närmast är väl att säga att det är ett sammanfattande ord för det aktuella vetenskapliga samtalet mellan forskare i ett viss ämne. Man kan tala om diskursen om franska revolutionen och menar då förmodligen det vetenskapliga tankeutbyte som äger rum kring de historiska händelser som tillsammans ryms under begreppet franska revolutionen. Detta till skillnad från hur man diskuterade frågor om revolutionen för 50 eller 100 år sedan. Diskurs är, till skillnad från diskussion, något mer och djupare och mer vetenskapligt än en vanlig diskussion. Det förutsätts att den har viss varaktighet och konsistens. Men det förutsätts även att det finns olika meningar i vetenskapliga frågor – annars förekommer inte något samtal mellan lärda. Diskurs är helt enkelt, uttryckt mycket enkelt, ”det pågående vetenskaplig samtalet i olika frågor, vilka pågått en tid”. Det som är svårhanterligt är att det i begreppet ofta även förstås att det finns en ”samsyn” i frågor som det vetenskapliga samtalet avser. Den som deltar i diskursen (eller är en del av den) intar en position som samtidigt utesluter andra aktörer. Det kan även finnas ett normativt moment i användandet av begreppet. Användaren av begreppet kan med detta försöka definiera ”vad som är värt att diskutera”. Även den aspekten har en exkluderande verkan.

Det kan finnas anledning att påpeka att det ofta kan vara värdefullare att lyssna till oliktänkande än till de som tänker som man själv gör. 

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.