Thomas Jefferson

Thomas Jefferson är vid sidan om George Washington och Abraham Lincoln den store gestalten i USA:s historia. Han karakteriseras grundligt i läroböcker och andra framställningar. Amerikanska ungdomar får läsa om Jefferson oavsett om de vill eller inte. Jefferson, i motsats till Washington, var en intellektuell man med djupa intellektuella intressen. En intellektuell gigant med andra ord.

Thomas Jefferson var son till en välbärgad plantageägare och slavägare i Virginia. Han utbildades vid ett college och studerade juridik. Redan som ung uppmärksammade omgivningen både hans rika begåvning, hans breda intressen och stora flit. Han uppmärksammandes av de ledande männen i den koloniala administrationen i kolonin Virginia. Thomas Jefferson var inte någon framstående talare utan hans möjlighet till inflytande fanns i hans penna och hans skarpa intellekt. Han var med som delegat vid den andra kontinentala kongressen i Philadelphia 1776 och kom att bli huvudförfattare till självständighetsförklaringen. Om han nu verkligen var huvudförfattare har diskuterats i det oändliga i den amerikanska historien. I den kommitté som arbetade fram textförslaget fanns även Benjamin Franklin och Thomas Hancock. Den senare var ordförande för den andra kontinentala kongressen. Många har dock stannat för slutsatsen att, med hänsyn till det idépolitiska innehållet, det ändock var Jefferson som var huvudförfattaren och som satt sin prägel på textens innehåll. I texten talas det ju om universell frihet och jämlikhet. Det var första gången idéer om medborgerliga rättigheter blev nedtecknade.

Thomas Jefferson valdes in i den nybildade legislaturen i Virginia och var den som utarbetade den nya staten Virginias författning. Vi förbiser lätt att varje delstat i USA har sin egen författning. Jefferson såg till att förstfödslorätten upphörde, vilket innebar att fideikommissegendom upphörde att existera. I författningen stipulerades religionsfrihet och att staten inte fick befatta sig med religiösa angelägenheter av något slag. Det var en uppdelning som sedan kom att utgöra ett grundläggande förhållande i den federala konstitutionen. Jefferson lyckades grunda ett universitet, University of Virginia, vilket han senare i livet betraktade som sin största framgång. Däremot lyckades han inte, trots stora ansträngningar, förmå legislaturen att lagstifta om allmän skolgång.

Thomas Jefferson var republikan och hävdade alltid att regeringens främsta var att skydda individens rätt till ”liv och frihet och sökande efter lycka”. I Jeffersons formulering återfinns man de liberala filosofiska idéerna, som han var mycket bekant med. Mycket omsorgsfullt hade han studerat filosofi och politisk historia. Utilitarismens radikala idéer hade vunnit förankring i Jeffersons tankevärld.

Thomas Jefferson var av samtiden mycket uppskattade på grund av sin intensitet, vänlighet, humor, klokhet och stora generositet. Dessutom var han kän för att alltid behålla lugnet och att han hade utmärkt förmåga att medla mellan olika åsiktsgrupperingar.

Thomas Jefferson blev landets tredje president 1801 och i den egenskapen ingick han det märkliga, men även djärva, avtalet med Napoleon om köp av de franska territorierna, vilket har kallats för Louisianaköpet (1803). I ett enda slag nära nog fördubblades landets yta. Det märkliga var att presidenten ingick avtalet utan att först inhämta kongressens samtycke, vilket han enligt författningen var tvungen att göra. Ur rättslig synpunkt har Louisianaköpet diskuterats mycket. Men avtalet välkomnades under alla förhållanden av folket och stärkte Jeffersons popularitet.

Thomas Jefferson skrev endast en bok (Notes on Virginia) och i den framför han uppfattningar om slaveriet och raser som i dag anses rent rasistiska. Jefferson hade ett betydande privat bibliotek, vilket senare blev grunden för Kongressbiblioteket. Han läste och talade i viss utsträckning franska, italienska, spanska, latin, grekiska och även fornengelska. Vid 71 års ålder läste han Platon i original och för övrigt att Platon var överskattad, vilka få andra har tyckt. Thomas Jefferson bedrev även jämförande studier i de olika indianspråken och han uppmuntrade plantering av vingårdar i landet.

Presidenten kallades understundom för ”den lärde från Monticello”, vilket var namnet från hans lantgods. Jefferson arbetade nästan alltid vid sitt skrivbord och det var vanligt att han tog emot besökare i Vita huset iförd tofflor.

Slutligen inträffade det märkliga att han avled den 4 juli 1826, vilket var exakt på dagen femtio år efter proklamerandet av självständighetsförklaringen, till vilken han varit huvudförfattare. Lika märkligt var att han gode vän, men samtidigt politiske motståndare, John Adams avled samma dag. Även John Adams hade varit med och undertecknat självständighetsförklaringen femtio år tidigare.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.