Lenin plockade svamp

I slutet av 1921 stod det klart för alla i hans omgivning att Lenin var svårt sjuk och hans krafter i hög grad försvagade. Han klagade på huvudvärk och trötthet. Ibland vacklade han till och tycktes tappa balansen. Dessutom led han mycket av sömnlöshet. Vid några tillfällen sa han själv: Det kommer att sluta med att jag blir förlamad. Lenin måste då ha vetat att han drabbats av åderförkalkning som skadat delar av hans hjärna. Han egen far hade avlidit av en sådan sjukdom relativt ung.

Tidigare hade Lenin kunnat arbeta i en helt otrolig takt och intensitet. I allmänhet började han sin dag vid 10-tiden på förmiddagen, ledde olika sammanträden och möten fram till kl. 16, då han åt middag, för att sedan fortsätta arbetet vid skrivbord fram till 6-tiden på morgonen. Mycket av kommunistledarens arbete i Kreml i början på 1920-talet utfördes under nattens mörka timmar. Under de många mötena ledde Lenin mötena med lugn och stor auktoritet. Det var inte någon tvekan om vem som var kommunismens och partiets ledare. Han tillät inte att någon rökte under mötena. Själv satt han under mötena, när han inte själv förde ordet, och skrev små lappar med meddelanden till olika enskilda personer bland de närvarande. På lapparna framförde han vad han tyckte att personerna skulle säga i den diskussion som ägde rum inom den styrande kretsen. Knappast någon vågade uttala något som det visste, eller förmodade, inte överensstämde med Lenins vilja. I det fall som det var oklart vad han ville så fick de veta det genom att läsa lapparna som han lämnade ut under pågående möte.

Vid den här tiden bodde Lenin tillsammans med hustrun Krupskaja i en liten lägenhet i Kreml. I lägenheten bodde även hans syster. Lenin var förtjust i katter och de som besökte lägenheten kunde berätta att det alltid starkt luktade katt i lägenheten. Kommunistledaren älskade katter. Lenin beklagade vid flera tillfällen att han inte hade några egna barn. Hela sitt liv var han förtjust i barn och lekte gärna med barn i sin omgivning. En medarbetare skulle en gång möta Lenin för att diskutera en allvarlig frågan. När han kom in på Lenins kontor fann han att Lenin hade gömt sig under en soffa och att en god väns dotter lekte kurragömma med honom.

När Lenin bodde i Kreml åt han och hustrun Krupskaja på silverfat som tagits från tsarens hov. Men maten var alltid ytterst enkel. Middagsmålet kl. 16 var nästan heligt för honom och han ville alltid att Krupskaja då ska äta tillsammans med honom. Ibland lyckades det att locka honom till teaterbesök, men de var få föreställningar som han såg till slutet. Hela sitt liv läste Lenin kopiöst mycket – allt från filosofi, historia, nationalekonomi och ren kuriosa. Lenin läste ofta även romaner, men hade svårt för det sentimentala. Han till och med kritiserade Maxim Gorkij för dennes böcker, då de var ”vaga och sentimentala”.

Lenin var ofta på gott humör och han var känd för att han gav sig tid att lyssna även till okunniga och rent av förvirrade personer. Det enda som utanför politikens och böckernas värld roade Lenin var utflykter på söndagarna till omgivningarna utanför Moskva för att där plocka svamp och bär, samt även jaga småvilt. Men allt detta var före det att Lenin insjuknade och fick flera strokes. Sin sista tid satt han i rullstol och kunde knappast tala. En besökare berättade att Lenin inte klarade av att uttala ordet ”revolution”. Han kunde bara säga re.. revo… re… lotion. Men allt detta hemlighölls strikt för den ryska allmänheten och fick inte ens omtalas före Sovjetunionens sammanbrott 1991. Lenin är en av världshistoriens största massmördare, vilket samtiden kände till. Han lik ligger fortfarande på Röda torget i Moskva till allmänt betittande. Re… revo… re… lotion.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.