Iakttagelser i Paris

Julhelgen tillbringade jag i centrala Paris, vilket innebar långa promenader i och mellan de olika arrondissement. Jo, jag har varit i Paris vid andra tillfällen. Men den här gången blev det ovanligt långa promenader i ett kyligt, men vackert Paris. Min ögon kunde göra en hel del iakttagelser som kan vara värda att nedteckna. Paris är annorlunda än Stockholm. Trots att det var helg och parisarna var lediga fanns det ett stort antal centralt belägna hus som var nästan helt nedsläckta. Inte antydan till ljus i några fönster. Det var definitivt inte frågan om kontor utan det var lägenheter och det var inte så att det var ljust bakom fönsterluckor och jalusier. Parisarna var helt enkelt inte hemma. Själv har jag svårt att tro att så många var bortresta för helgen. Det finns nog en annan förklaring. Det står ett stort antal lägenheter tomma i Paris. De ägs av personer som inte alls bor i staden utan använder lägenheterna bara korta tider varje år. Eventuellt lånar det ut lägenheterna till anställda, vänner och släktingar (Svenska Akademien?). Märkligt är det i varje fall.

En annan iakttagelse är att det inte är ovanligt med buckliga och skrapade personbilar. Betydligt vanligare i Stockholm. Det är klart att trafiken är tät i Paris, vilket gör att det är lätt hänt att bilarna körs in i varandra. Men jag tror inte att det är hela förklaringen. Sanningen är nog försäkringsvillkoren är annorlunda. Möjligen är självriskerna högre. Dessutom är det kanske inte kravet på ”hel och ren” lika högt på franska bilister som på svenska. Även en bucklig bil fungerar ju i allmänhet. Men franska bilar är rentvättade, nästa lika rena som svenska bilar.

Många av det stora byggnaderna i centrala Paris har galvaniserade plåttak. Det som vi kallar för pannplåt med veckad fals. Taken är därför ljust gråa. I Sverige målas alla galvaniserade plåttak och frågan är varför vi behöver måla plåten. Är det för att vårt klimat är så mycket hårdare eller är det bara en fråga om tradition? Kostnaderna att måla ett tak är inte stora om målning bidrar till att taket håller något decennium längre. Det är plåtarbetena som kostar.

I Paris har man tydligen genomgående englasfönster i lägenheterna. Inte undra på att det blir rejält kallt om det blir några riktigt kalla vinterdagar. Elledningarna i många hus skulle inte godkännas av svenska elinstallatörer. I den lägenhet som vi bodde i hade flera vägguttag som inte fungerade. Dessutom kom det varmvatten (ibland) i handfatet när man vred omkastaren till hög, men det kom varmvatten till duschen när man vred den omkastaren till vänster. Men det är klart att lite omväxling kan förnöja. Dessuton är väl vi svenkar både perfektionister och gnällspikar.

Det gick inte att få in en enda engelskspråkig radiostation med nyhetssändningar. Mycket märkligt. Ännu märkligare var att några anställda på en av stadens största bokhandel måste lämna över till en kollega när jag, på engelska, frågade efter vissa böcker. Jag trodde att det numera var ett krav att man som anställd i en stor bokhandel i Paris talade hygglig engelska. Men så är det inte. Hur ska det bli efter Brexit? Jag tycker det är märkligt att biträdet anses sig behöva hålla upp fyra fingrar för att förvissa sig om att jag förstod att ”forth floor” verkligen betydde fjärde våningen. Deras uttal på engelska är riktigt dåligt.

Paris sägs ju ibland, i varje fall i någon enstaka turistbroschyr, vara ”kärlekens huvudstad”. Något ligger det kanske i det. I jämförelse med Stockholm är det påfallande många par, även medelålders och äldre, som går runt på stan och håller varandra i hand. Många promenerar också tillsammans där han håller henne under armen. Vet inte om det var julhelgen som gjorde att jag tyckte mig se ganska så många kyssande par. Det är inte ofta jag ser 50-åringar i Stockholm som kysser varandra offentligt. Men i Paris gör man det. Dessutom fascineras jag av parisarnas förmåga att hitta på kreativa sätt att anbringa sin halsduk. Det tycks finna i varje fall ett tiotal olika varianter. Men vid plus 6 grader tycker en del att det räcker med en kraftig halsduk för att stå emot kylan. Andra klär sig som om de är på väg till Nordpolen.

Inne i Paris förekommer knappast något klotter. Men jag rörde mig ju mest i 5:e och 6:e arrondissementen. Klottret finns säkert ute i förorterna.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.