Vårt behov av jod

Jod är ett av de mest sällsynta grundämnena på jorden. Ändå är det avgörande för vår hälsa. Jodbrist leder till struma och till allvarlig nedsättning av sköldkörtens funktion. Bara 0,000016 av människans kroppsvikt utgörs av grundämnet jod. Ämnet behövs för sköldkörteln ska kunna bilda vissa hormoner som styr ämnesomsättningen i kroppen. Utan jod kan inte sköldkörteln klara sin uppgift och kan då inte skicka viktiga signaler till flera olika kroppsorgan. Resultatet blir att människan drabbas av hypotyreos, som innebär att ämnesomsättningen i kroppen minskar. Kroppen klarar inte av leverera energi till de olika organen. En hypotyreos som inte behandlas är livshotande. Barn som har brist på sköldkörtelhormonerna blir hämmade i sin mentala och fysiska utveckling. Det är till och med så att gravida kvinnor med jodbrist riskerar att föda utvecklingsstörda barn.

Jodbrist är inte längre något stort probelm i Sverige, vilket till stor del beror på att man i vårt land redan på 1920-talet började tillsätta god till vanligt bordssalt. Ävene om jodbrist inte är något egentligt problem i västvärlden så är det ett stort problem i resten av världen. Enligt vissa bedömningar har omkring 2 miljarder människor i u-länderna jodbrist. Svårast är situationen i Indien där kanske 500 miljoner invånare har struma och två miljoner har en fullt utvecklad hypotyreos, som innebär rubbad ämnesomsättning och nedsatta kroppsfunktioner. Sjukdomen behöver inte med nödvändighet ha sin förklaring i jodbrist, men fullt klart är att jodbristen är den vanligaste orsaken.

Nu är det till och med så att alltför högt intag av jod även det kan leda till hormonella störningar. Folk som lever nära kusterna och äter större mängder torsk och skaldjur kan utveckla Jod-Basedows sjukdomen eller en annan sjukdom som går under namnet Wollf-Chaikoffs sjukdom. Just torskrom innhåller ovanligt höga halter av jod. Men risken att drabbas av skador på grund av för högt intag av jod är dock minimal i jämförelse med riskerna med jodbrist.

God är ett märkligt grundämne. Det är ett av de mest sällsynta av alla våra grundeämnen. Av jordens massa utgör 99,6 procent av de 32 vanligaste grundämnena. Resterande del, 0,4 procent utgörs av de återstående 64 grundämnena och bland dessa hamnar jod på plats 61. Det är ett av de mest sällsynta icke-metalliska grundämnena. Trots detta är det helt avgörande för vårt välbefinnande. Även om jod finns i mycket små koncentrationer i alla möjliga ämnen så utvinns jod främst från saltsjöar i Japan och från saltlagskällor i norra Oklahoma. En annan källa till jod är möjligheten att utvinna jod som en biprodukt vid produktion av natriumnitrat ut chilesalpeter. Det är ett ämne som förekommmer i naturen på ca. 1 000 m höjd i Atacamaöknen i norra Chile. tidiagar har man även kunnat utvinna jod ur alger.

Sambandet mellan jodbrist och struma upptäkes av den amerikanske patologen David Marine. Redan när han började som nybliven läkare i Cleveland 1905 lade han märke till att ovanligt många personer i staden hade uppsvullna hallsar. Just detta är ett tecken på struma. David Marine upptäckte också att ganska många hunder även de hade uppsvullna halsar. När han gick vidare med frågan fick han klart för sig att det fanns ett vidsträckt område från Klippiga bergen till de Stora sjöarna och även ända bort mot östkusten. Området hade redan tidigare fått tillnamnet ”strumabältet”. Men ingen hade kunnat förklara orsaken till de geografiska skillnaderna i utbredningen av struman.

David Marine utförde kontrollerade försök med en kontrollgrupp. Han gav små kvanititer jod till en grupp av 2 000 studernter och en annan lika stor grupp fick inte någon jod alls. Resultaet var mycket klargörande. Endast fem personer fick struma i den grupp som haft ett intag av jod. I den grupp som inte fått jod fick hela 475 personer struma. Eftersom inte fanns någon annan förklaring till det upptäckta sambandet konstaterade David Marine det var jodbrist som var problmet. Redan 1924 börjande det finns salt i livsmedelsbutikerna som hade tillsatts av jod. Tillsatsen av jod i salt ledde till att antalet strumafall minskade radikalt och försvann så småningom nästan helt från strumabältet.

I Sverige är det rekommendera dagliga intaget av jod 150 mikrogram. Struma, eller förstoring av sköldkörteln, var en vanligt sjukdom i vårt land under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Särskilt allvarlig var jodbrist under fosterstadiet eftersom sådan brist kunde leda till störningar av utvecklingen av nervsystemet och därmed till psykiska utvecklingsstörningar. Men sedan man infört jodberikning av salt på 1930-talet minskade förekomsten av struma i väsentlig grad, men fanns ändå kvar med viss frekvens inom vissa geografiska områden. Så sent som under 1960-talet bestämdes därför att allt salt skulle berikas med 50 mikrogram jod per fram salt.

WHO har gjort beräkningar som visar att jodberikning är det fjärde största folkhälsoprogrammet i världen. För att bota jodbristepidemier har bordssalt berikats med jod sedan 1920- och 1930-talen. I Danmark är det i dag lag på att allt bröd som säljs måste vara bakad med jodberikat salt. I Norge finns föreskrifter om att kreatursfoder ska vara jodberikade för att mjölkprodukter ska få en högre halt av jod.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.