Rekylen hos en pistol

Det enkla kan vara svårt att förklara. Barn ställer ibland frågor till vuxna som vi inte kan förklara hur mycket vi än vill. Ett exempel på en sådan fråga skulle kunna vara: Varför är himlen blå? Det är nog inte många vuxna som kan förklara att det är ljusbrytningen i vattenmolekylerna i luften som gör att det ser blått ut – liksom även havet har en blå färg. Men ett glas med vatten ser inte alls blått ut. Det är svårt att förklara sådant för ett barn. Vi vet mycket som vi inte har den fullständiga förklaringen till.

Om man frågar en erfaren pistolskytt varför pistolen slår uppåt vid avfyrning tror jag inte man får något klargörande svar. Det är förstås den kraft som kallas rekyl, men varför slår inte pistolen åt sidan eller nedåt? Varför just uppåt? Förklaringen är att kulan i pipans lopp drivs framåt av den gas som bildas då krutet mycket hastigt förbränns. Gasen utvidgas under några millisekunder. Newtons tredje lag anger att varje aktion i en viss riktning alltid åtföljs av en omedelbar reaktion i motsatt riktning. När det gäller skottet från en pistol kallas fenomenet för rekyl. När kulan rör sig åt det ena hållet så trycker reaktionskraften pistolen åt det helt motsatta hållet. Eftersom pipan sitter högre än pistolens centrala axel och tyngdpunkt gör rotationskraften att pipan och därmed hela vapnet hastigt rör sig uppåt. Pipan kasta uppåt. Men när det sker har kulan redan lämnat pipans lopp, viket i sin tur förklaras av tröghetskraften eller helt enkelt trögheten. Detta fenomen har också beskrivits och förklarats av Newton. Skulle inte trögheten finnas skulle pipan stegra sig redan då kulan befann sig i pipans lopp och då skulle det inte kunna vara möjligt att avfyra en pistol med någon som helst precision. Detsamma gäller ett gevär och en kanon.

Tidigare har skrivit om att de flesta piloter inte kan ge en korrekt förklaring till fenomenet att flygplan kan flyga. Det var en ganska lång utläggning, men slutade med att jag kunde sammanfatta det med att den huvudsakliga förklaringen är att flygplanens vingar pressar ned en viss volym av luftmassan och då temporärt möts av tröghetskraften hos luftmolekylerna. Det där med att luftmolekylerna tvingas ta en längre väg på ovansidan av flygplanets välvda vinge är en felaktig förklaring till att flygplan inte bara kan flyga utan även flyger. Även fåglarna använder sig av luftmolekylernas tröghet, men de känner inte till Newtons första rörelselag, som kallas tröghetslagen. Den säger: En kropp förblir i sitt tillstånd av vila eller likformig rätlinjig rörelse om den inte påverkas av en kraft eller krafter som tvingar den att ändra sin vila eller sin rörelse. Sedan skulle nog en filosof vilja få klart för vilken kraft det är som gör att både jag och andra blir utsatta för när vi, efter en lång natts vila, tar oss upp ur sängen. Svaret är viljans kraft, eller viljekraften, vilken tycks förutsätta att det finns en vilja. Om  sedan viljan är fri eller inte är ett svårt filosofiskt problem som inte är slutligt  besvarad. Fackfilosofer reser på konferenser runt om i världen för att diskutera om viljan är fri eller inte. Förhoppningsvis åker de på de där konferenserna av fri vilja. 

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.