Laktostoleranta svenskar

Socker är inte bara sådant som kommer från de danska betfälten eller karibiens sockerrörsfält. Socker finns i många andra former. Ett exempel är björkens sav innehåller xylitol, som är en sockerart. Mjölk innehåller mjölksocker, laktos, och det är laktos som är huvudaktör i ett drama som borde ha intresserat utvecklingslärans fader Charles Darwin.

Det finns ju en del personer som inte ens tål att dricka ens små mängder mjölk eftersom de då mår illa och kan få rejält ont i magen. Orsaken är att de saknar en enzym (laktas) i tarmen som krävs för att spjälka mjölksockret så att det kan tas upp av kroppen. Ser man på hela världens befolkning är det mindre än 10 procent som har tillräckligt med laktas i tunntarmen för att kunna klara av att dricka mer än ett litet glas vanlig mjölk. Men samtidigt är det så att alla nyfödda barn (med mycket få undantag) har tillräckligt med laktas i tarmen för att kunna spjälka mjölksockret i modersmjölken. Men i vuxen ålder är det bara en av tio som klarar av att dricka mjölk. Men i vårt land är det annorlunda. Svenskarna och några afrikanska stammar i Kenya intar en klar särställning. I Sverige är det bara omkring en procent av den vuxna befolkningen som har laktasbrist och därför inte tål att dricka mjölk. Det är helt världsunikt. I Danmark är andelen laktosintoleranta 3 – 6 procent, i Finland 16 procent och i England 20 – 30 procent. I Ryssland är omkring 25 procent av befolkningen laktosintolerant. I Norge är omfattningen av laktosintoleranta ungefär densamma som i Sverige. Nordbor och några hamitiska stammar i Afrika är helt unika när det gäller laktostolerans. Vetenskapen lämnar som förklararing till detta säregna förhållande att det måste ha skett en mutation långt tillbaka i historien och att de skett helt oberoende av varandra på ett par platser i världen. Det förhållandet att den överväldigande delen av världens befolkning inte klarar av att dricka mjölk är ett problem eftersom mjölk är ett nyttigt livsmedel. Det är besvärligt och medför kostnader att tillverka laktosfri mjölk, vilket sker genom tillsats av enzymet laktas som utvinnes ur en jästsvamp. Därefter kan torrmjölk framställas, vilket är en förutsättning för export och förvaring av mjölk. Vid framställning av ost och filmjölk sker en s.k. fermateringsprocess som i ganska hög grad minskar laktoshalten i varan.

Det var länge en gåta hur det kommer sig att nästan bara svenskar tål att som vuxna dricka mjölk. Tidigare försökte man förklara fenomenet med att människor i norra Europa började dricka mjölk för att få i oss mer d-vitamin och kalcium i brist på solsken. Men senare forskning har kommit fram till att det rör sig om s.k. positiv selektion i befolkningen, vilket innebär att de som var laktostoleranta spred sina gener i större omfattning än andra i befolkningen. Den positivia selektionen har således sin förklaring i genmutation inom den egna populationen och inte någon import av andra gener från andra befolkningsgrupper.

Den nyare förklaringen är att bönder i norra Europa (särskilt i Sverige och Finland) tidvis var utsatt för svält och att den enda näringsrika och fettrika föda som fanns att tillgå var mjölk från kor. Människor i norra Europa gick från att vara jägare till att vara jordbrukare för ca. 10 000 år sedan och mutationen kan ha skett vid den tiden. Mjölk har varit viktigt för intaget av D-vitamin och kalcium för människor i norra Europa, men det var ändå svälten som ledde till att laktostoleranta personer överlevde i större omfattning än andra.

Alla däggdjurs ungar har förmågan att bryta ned den mjölk de diar, men när det lämnar den ålder då de diar förlorar de det enzym som krävs för nedbrytning av mjölksockret, vilket även är det som sker hos de flera människor på jorden. I Asien är i stort sett hundra procent av befolkningen laktosintoleranta. Det förhållandet att 9 av 10 svenskar kan dricka komjök och även gör det, anses av biologer vara det främsta exemplet på väletablerad positiv selektion i de mänskliga generna.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.