KGB lever vidare

Putin har aldrig gjort någon vanlig militärtjänst i Sovjetunionen. Efter juridikstudier i Leningrad antogs han till den kvalificerade och prestigefyllda internutbildningen inom säkerhetstjänsten KGB. Han gjorde en framgångsrik karriär i KGB och erhöll graden överstelöjtnant. Några år tjänstgjorde han även som KGB-officer i Östtyskland. Det finns ögonvittnen som berättar att han stod beväpnad med en automatkarbin utanför KGB:s högkvarter i Leipzig en av de tumultartade dagarna hösten 1989 då Östtyskland upplöstes. Under ett år var han sedan även chef för FSB, som är det nya namnet på gamla KGB. Som president i i Ryssland har han aldrig riktat någon kritik mot KGB:s verksamhet under den kommunistiska tiden. Putin har hela tiden i regimens ögon varit en högst pålitlig person. Hans far tjänstgjorde som servitör i bland annat Stalins datja i utanför Moskva. Under kriget tjänstgjorde fadern i en underordnad befattning i en NKVD-bataljon. Putins mormor dödades av tyskar under kriget och två av hans morbröder försvann under tjänstgöring vid fronten. 

Alla ryssar är fullt medvetna om att FSB i praktiken bara är det nya namnet på KGB. En stor del av den gamla KGB-personalen överfördes till FSB. Säkerhetstjänstens officiella högkvarter låg i alla år i den byggnad som alltid hetat Ljubjanka (helt nära Röda torget) och där ligger nu mycket riktigt även FSB:s huvudkontor. KGB flyttade aldrig ut. Detta enda som gjordes vara att skyltarna och brevpappret ändrades. Vissa omorganisationer gjordes förstås samtidigt. I Ljubjankabyggnaden fanns i varje fall tidigare ett antal dödsceller i källaren och många sköts där under Stalintiden med nackskott. Troligen även Raoul Wallenberg. Byggnaden borde ha jämnats med marken redan 1991 och där borde det ha uppförts ett minnesmärke över alla oskyldiga offer som KGB mördat. Det är en skymf mot det ryska folket, mot själva historien och mot alla mördade att byggnaden får står kvar. Det är arrogant av makthavarna att inte flytta den nya säkerhetstjänsten till helt andra lokaler. Regimen förstår symbolvärdet av byggnaden och syftet med att behålla lokalerna är förstås att inte misskreditera KGB samt sända ut signalen till allmänheten att KGB finns kvar – även om namnet har ändrats. Budskapet är ”Gör inte något olämpligt, vi ser er alltid”. Vitryssland har också en säkehetstjänst och den har alltjämt namnet och förkortningen KGB, alltså densamma som under tiden före 1991.

År 2002 gav ryska postverket ut sex frimärken med porträtt och namn på sex KGB-agenter som, enligt regimen, utfört berömvärda gärningar. Två av dem, Sergej Puzitsky och Vladimir Styrne var ansvariga för massdeportationer till GULAG under 1930-talet och för mycket hårda repressalier inom ett visst distrikt av säkerhetspolisen. Således två yrkesmördare i regimens tjänst. Gör tankeexperimentet att Tyskland skulle ge ut frimärken med namn och porträtt av berömvärda Gestapoagenter. Det visar det absurda och förkastliga i den ryska frimärksutgivningen. Det mest beklagliga är att den nuvarande regimen inte ens försöker göra upp med landets mörka förflutna. I stället hyllar man mycket från den kommunistiska tiden. Det sätts även upp en del nya Stalinstatyer och Lenin, modellerad i vax, ligger kvar där på hedersplats på Röda torget. En nation som inte ens vill göra upp med 74 år av terror och skräckvälde måste ledas av medlöpare och kryptokommunister. Någon annan förklaring kan inte finnas.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.