Det första telegrammet

Samuel F. B. Morse reste 1832 med fartyget S. S. Sully från Frankrike till USA. Han kom då att samtala med några andra passagerare om fenomenet att elektricitet färdas genom en metallledare ”på ett ögonblick”. Det var då som Morse kom på idén att utnyttja både den elektriska och magnetiska kraften för att åstadkomma kortvariga elektriska spänningar i metalliska ledare. Resten av resan över Atlanten ägnade han åt att göra omfattande anteckningar om en metod för att bryta sluta kretsar av en elektrisk spänning. Det var även under de dagarna till havs som han konstruerade morsealfabetet, som alltjämt används. Men det tog 12 år innan han kunde lansera sin uppfinning i ett praktiskt projekt. År 1837, efter fem års experimenterande, ansökte Morse om ett amerikanskt patent. Det var först då som han lyckats komma över problemet med att signalens styrka avtog med avståndet, vilket gjorde att det inte gick att sända signalen över någon längre sträcka. Morse uppfann reläet, som gjorde att signalen kunde förstärkas utefter hela linjen.

Samtidigt som Morse gav in sin patentansökan vädjade han om ekonomiskt stöd av kongressen för att förverkliga ett fullskaligt försök med en telegraflinje. Men kongressen visade inte något intresse. Detta ointresse fick Morse att resa till Europa och under nästan ett år i stället försöka få någon europeisk regering att satsa på hans försök med telegrafisk kommunikation. Inte heller i Europa fick han något stöd för sina idéer. Men i februari 1834 röstade dock det amerikanska representanthuset, med knapp majoritet, igenom ekonomiskt stöd till Morses projekt. Omröstningen skedde den 3 mars 1843 under den 27:e kongressens allra sista timme. Morse hade själv under dagen suttit på åhörarläktaren för att höra på debatten kring hans förslag att bygga en telegrafledning. Men eftersom kongressen närmade sig sitt slut hade Morse gått därifrån i förvissningen om att förslaget inte skulle komma upp till omröstning under den kongressen. Han fick alltså inte uppleva att hans hans förslag ändock klubbades igenom med några få rösters övervikt. En ledamot, som var emot att satsa federala pengar på ett sådant projekt, hade dessförinnan i debatten sagt att han tyckte att kongressen i första hand skulle satsa på en järnväg till månen.

Morse hade alltså lämnat åhörarläktaren i kongressen utan att veta hur hans förslag skulle komma att behandlas under den sista dagen för kongressens förhandlingar. Men på morgonen dagen efter besökte dottern till patentverkets chef, Annie Ellsworth, honom och berättade den glada nyheten att kongressen beslutat ett satsa pengar på att bygga en första telegrafförbindelse. En överlycklig Morse lovad då Annie att hon skulle få bestämma vad som skulle bli det första meddelandet som sändes med telegrafen den dagen den blev klar. Nästa steg var att Morse började att bygga en första experimentlinje mellan städerna Washington DC och Baltimore. Avståndet är ca. 100 km. Vid den tiden pågick nomineringskonvent för båda de politiska partierna i Baltimore. Morse sökte publicitet för sin uppfinning. Hans tanke var att om han kunde förmedla nyheter om nomering av presidentkandidater snabbare än med tågförbindelsen mellan de två städerna, så skulle hans uppfinning vinna stor uppmärksamhet och prisas.

Morse hade av kongressen fått ett anslag på USD 30 000. Till en början drog han ledningen i blyrör som grävdes ned i marken. Det blev dock för dyrt och tog för lång tid, vilket medförde att han i stället tvingades hänga upp ledningen i trästolpar. Dessa sattes upp utefter järnvägslinjen mellan de två städerna. Den första elektromagnetiska telegraflinjen i världen stod färdig den 24 maj 1844. Morse hade fått tillåtelse att sätta upp sin telegrafutrustning i Högsta domstolens sessionssal i Capitoleum (domstolen hade då sina lokaler i kongressbyggnaden). Det var från den lokalen som Morse sände det första ”telegrammet”, vilket sändes till hans medarbetare i Baltimore. Eftersom han lovat Annie Ellsworth att få bestämma meddelandets innehåll så sände Morse det meddelande som hon hade bestämt: ”What hath God wrought?” (Vad haver Gud ställt till?). Hans medarbetare Alfred Vail i Baltimore tog emot meddelandet och sände genast tillbaka samma meddelande till Morse i Washington. Därefter kunde Morse även förmedla nyheter från de politiska konventen fortare än vad som varit möjligt tidigare.

Morse var inte bara uppfinnare av telegrafen och konstruktör av själva morsealfabetet utan även en mycket skicklig porträttkonstnär. Han försökte även utan framgång att bli invald i representanthuset för det demokratiska partiet i New York. Morse avled 1872 i en ålder av 81 år.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.