Hjärtsjukdomar och livslängd

Tidningen New York Times har ofta mycket välunderbyggda featureartiklar. Dessutom släpper man fram läsare som kommenterar artiklarna på ett intressant sätt. Detta ger relief till artiklarna.

Nyligen presenterade tidningen en studie av hjärt- och kärlsjukdomar hos en indianstam (Tsimane) i Amazonas i Bolivia och gjorde en jämförelse med hälsotillståndet hos den amerikanska befolkningen. Undersökningen omfattade 705 indianer i åldern 40 – 94 år och den visade att omkring 90 % av dessa hade rena artärer och löpte inte någon risk för hjärtsjukdomar. Den allmänna bedömningen var att åttioåriga indianer hade samma samma status på blodkärlen som amerikaner i femtioårsåldern. I artikeln uppger man att det i början på 1900-talet inte alls var ovanligt med plötsliga dödsfall i hjärtsjukdomar även bland medelålders personer i USA. I början av 1900-talet var detta den vanligaste dödsorsaken. Den högsta nivå av dödsfall förorsakade av hjärtsjukdomar förelåg omkring 1968. Det var då inte ovanligt att personer i åldersgruppen 50 – 60 år helt oväntat avled i hjärtattack. Vid den tiden rökte omkring 40 % av alla vuxna i USA och läkare ansåg att en kolesterolhalt på 240 mg/dl som normal. Dessutom hade hälften av yngre vuxna då ett blodtryck som numera anses vara för högt. Om  dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar hade fortsatt att stiga efter 1960-talet så hade i dag 1,7 miljoner amerikaner avlidit av hjärtsjukdomar varje år. Men det har skett en mycket påtaglig minskning och antalet dödsfall i dag uppgår antalet dödsfall till omkring 425 000 per år. Resultatet av detta är att livslängden i USA har ökat med 8,7 år från 1970. Det är en sensationell livslängdsökning på bara 46 år. Bedömningarna är dessutom att omkring 70 % av ökningen av livstiden beror på nedgången i hjärt- och kärlsjukdomarna. Förklaringen till denna kraftiga nedgång är främst insatser från den offentliga hälsovården, medicinering, nedgång av andelen rökare i den vuxna befolkningen. I dag röker bara omkring 15 % av den vuxna befolkningen i USA, även om tonåringar röker i högre grad. Men betydligt fler amerikaner är i dag överviktiga och fler har diabetes. Sammantaget kan man säga att förhöjd risk för hjärtattack föreligger till följd av högt blodtryck, hög kolesterolhalt, övervikt och förekomsten av diabetes typ II.

Minskningen i USA av den genomsnittliga kolesterolhalten har i hög grad bidragit till att minska dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar. I dag har endast omkring 12 % av befolkningen höga totala kolesterolhalter (240 mg eller högre). Dock är det ca en tredjedel som har förhöjda värden, vilket skadar blodkärlen. Med förhöjda värden avser man 130 mg eller högre. Personer med hög total kolesterolhalt löper en dubbelt så stor risk för för hjärtsjukdom i jämförelse med de som har ideal nivå, 100 mg eller lägre. Dock är det ett stort problem att mindre än hälften av alla med förhöjda kolesterolhalter alls erhåller någon behandling. Behandling av högt blodtryck har gjort att man kunnat rädda livet på ett mycket stort antal amerikaner. Men ändå är det så att var tredje amerikan i dag har högt blodtryck och av dessa är det bara omkring hälften som erhåller behandling.

Vid jämförelse med den bolivianska indianstammen kom man fram till att männen i stammen var fysiskt aktiva 6 – 7 timmar per dag, kvinnorna under ca 6 timmar per dag. Praktiskt taget inte några av indianerna röker och de erhåller drygt 70 % av sitt kaloriintag genom kolhydrater. Omkring 15 % av kalorierna kommer från animalisk föda. I USA är det helt annorlunda. Flertalet amerikaner är i dag helt inaktiva. Endast en av fem amerikaner utövar i dag ett minimum av fysisk aktivitet, som då definieras som en hastig promenad i 30 minuter. En studie från Columbia University Medical Center vidade att endast omkring 16 % av hjärtpatienter erhåller tillräcklig aktivitet efter utskrivningen från sjukhuset. Rekommendationen är att patienterna ska erhålla minst 30 minuters försiktig träning, i form av snabba promenader, under åtminstone fem dagar i veckan.

Som jämförelse kan jag notera att den nuvarande medellivslängden i USA är 79,0, i Ryssland 70,4 och i Sverige 82,4 år. Vi lever (median av alla män och av kvinnor) mer än tre år längre än amerikanerna och drygt 12 år längre än ryssarna. Längst i världen lever befolkningen i Japan (83,7) och i Macao (84,4). Den förväntade livstiden hos de som i dag är unga är betydligt längre än det nämnda antalet år. Ännu längre liv kan de förväntas som föds i dag. Många kommer att bli hundra år gamla, i varje fall om de inte röker och äter måtligt och motionerar. Dessutom bör de ta sin medicin.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.