Carl von Clausewitz: Om kriget

Carl von Clausewitz berömda arbete Om kriget (Vom Kriege) utkom första gången 1832 -1834. Det var utan jämförelse det mest betydelsefulla arbetet om krig och krigföring, ett verk som har behållit sin giltighet över tiden. Hans tankegångar citeras alltjämt inte bara av militärer utan också av politiker, företagsledare och marknadsförare. Hans verk är skrivet på tyska och någon översättning till svenska förelåg inte förrän 1942, då den finlandssvenske historikern Jarl Gallén gav ut ett kortare utval av texterna. Först 1991 kom en fullständig svensk översättning ut på Bonniers förlag (651 s). Översättningen gjordes av översten Hjalmar Mårtensson med biträde av docenten Klaus-Richard Böhme och docenten Alf W Johansson (båda på Militärhögskolan). Det är med viss förvåning som jag konstaterar att det inte finns någon tidsanpassad sammanfattning (200 sidor) som skulle kunna passa att användas i den militära utbildningen

Clausewitz bygger sina reflektioner om kriget främst på Napoleontidens erfarenheter, men subtiliteten och precisionen i hans tänkande lyfter hans arbete över det rent historiska och ger det ett tidlöst intresse. Tidvis har Clausewitz varit obligatorisk läsning för alla blivande högre officerare, få andra läste boken. Clausewitzs far hade varit officer i Fredrik den stores armé och Carl von Clausewitz skrevs själv in i kadettskolan när han var 12 år gammal. Denne skaffade sig i unga år en god allmänbildning och läste bland andra filosofer även Kant. På krigsskolan undervisades han av den framstående generalen och reformatorn Gerhard von Scharnhorst, som förfäktade att historia var den grundläggande vetenskapen i studier av krigets karaktär. Lenin skrev följande om Clausewitz: Clausewitz är en av de mest berömda författarna på området krigsfilosofi och krigshistoria, en författare vars grundtankar i vår tid kommer att ingå i alla tänkande människors föreställningsvärld. Clausewitz förklarade begreppet friktion inom militärteorin. Han förklarade att i krig är allt mycket enkelt, men även det enklaste är svårt. Svårigheterna hopar sig och åstadkommer friktioner, som ingen riktigt kan föreställa sig som inte har upplevt kriget. Clausewitz menar att det från planeringen till verkligheten inträffar en mängd olika förhållanden som var och en för sig har varit fullt förutsägbara, men man har inte känt till när de ska inträffa och i vilken omfattning. Ett exempel av enkelt slag är att den militära planeringen bygger på att en viss väg är användbar vid en vis tidpukt, men det visar sig vid närmare efterforskning att vägen är översvämmad eller att broar är sprängda. Följden blir att den planerade frammarschen blir mycket försenad eller att endast mindre truppenheter tar sig fram. Det är ett exempel på friktion i militära operationer. Clausewitz skriver följande om begreppet friktion i krig. Begreppet introduceras redan på s. 79 i arbetet och används sedan genomgånen i framställningen. ”Friktion är det enda begrepp, som mer eller mindre motsvarar de faktorer som skiljer det verkligen kriget från kriget på pappret. Det militära redskapet, armén och allt vad därtill hör, är egentligen mycket enkelt och verkade därför vara lätt att hantera. Vi måste betänka att ingenting ingen del härav utgörs av ett stycke. Allt är sammansatt av individer, som alla föranleder sina friktioner åt olika håll. Teoretiskt låter detta ganska enkelt. Bataljonschefen ansvarar för att given order utförs, bataljonen är genom disciplin sammanfogad till en enhet, chefen måste vara en man med dokumenterad handlingskraft och sålunda bör allt fungera med små friktioner. Men så är det inte i verkligheten. Allt vad föreskrifterna har att uppvisa av överdrifter och fel visar sig omedelbart i krig. En bataljon kommer alltid att vara sammansatt av ett antal människor och vilka, om ödet så vill, den mest obetydliga kan åstadkomma en fördröjning eller något annat oförutsett.  Det faror som kriget medför och de fysiska ansträngningarna som det kräver, förstorar problemen i så hög grad att den måste betraktas som det mest betydande friktionsanledningarna.

Denna förfärliga friktionen, som inte såsom mekaniken kan lokaliseras till några få ställen, uppträdde överallt i förbindelse med slumpen och tillfälligheterna. Det åstadkommer därmed resultat, som över huvud taget ej går att beräkna och detta just genom att de till stor del är slumpmässiga. En sådan tillfällighet är vädret. Dimman kan förhindra att fiende upptäcks i tid, att artielleriet skjuter vid rätt tidpunkt, att rapport når fram till den ansvarige chefen. Regn kan förhindra att en bataljon över huvud taget kommer fram, att en annan blir starkt försenad genom att det måste marschera i åtta i stället för tre timmar, att ett kavallerianfall uteblir på grund av att hästarna trampat ned i vattensjuk mark. Allt detta är exempel på friktioner, tillfälligheter, som det inte går att planera för och som inte beror på motståndarens aktiviteter.

Clausewitz använder sig i sin framställning av sådana ytterst grundläggande militära begrepp såsom anfall och försvar, fördröjningsstrid, strategisk reserv, indirekt eld, överrumpling och list, redundans, kraftsamling till tid och rum, stridsvärde och stridsvilja samt begreppet militär friktion.

Det finns skildringar, från striderna på östfronten under andra världskriget, att närmare hälften av de tyska stridsvagnarna blev stående obrukbara på grund av att motorfel, bandkränkningar, fastkörningar, bränslebrist, brist på reservdelar och annat sådant som inte var en följd av stridskontakter. En stor del av de tyska flygplanen stor på marken på grund av bränslebrist. Det var frågan om friktion i genomförandet av en operation, då enheterna inte utsattes för eld från fienden. En stor del av materielen blev oanvändbar endast på grund av att den kördes. Ett militärt förband kan mala ned sig själv genom förflyttning framåt i terrängen. I kriget i Stilla havet omkom fler amerikanska piloter genom egna haverier än genom nedskjutningar. Möjligen kan man drista sig till att säga: Kan något gå fel så kommer det att göra det, men frågan är bara när, var och i vilken omfattning som det inträffar.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.