Artilleriofficerare

Författaren och skribenten Staffan Skott har alltid haft förmågan att se det lilla i det stora och det som är ren kuriosa. Hans bok Tsaren och samovarer är en riktig guldgruva till förståelse av det ryska samhället. I boken skriver han en del om artilleriet i Ryssland, vilken alltid haft en särställning som det inte på något sätt funnits en motsvarighet till i vårt land. I Lev Kopelevs memoarer kan man läsa om hur underofficeren Kopelev på sina resor utefter fronten med högtalarbil känner sig bättre mottagen hos artilleriofficerarna än hos andra vapenslag. Förklaringen till detta var att unga artilleriofficerare var välutbildade unga män, som inte söp lika hårt som infanteristerna utan till och med diskuterade poesi och filosofi. Ursprunget till detta är i sig det förhållandet är att artilleriet i alla länder behövde välutbildad personal därför att det krävdes matematiska kunskaper för att göra ballistiska beräkningar. Det handlar ju om s.k. indirekt eld över stora avstånd, vilket förutsätter någon form av eldledning genom eldobservatörer. Staffan Skott påpekar att officerarna i Tjechovs Tre systrar var artillerister. I pjäsen förmedlas uppfattningen att just artilleriofficerare genom sin bildning tillförde något av kultur till de platser i landet som i övrigt saknade det mesta av kultur. Det ansågs nämligen vara stor skillnad mellan en artilleriofficer och en infanteriofficer vad gällde utbildning och kultur. Historiskt har det i vissa länder varit så att officersfullmakter för artilleriet inte kunnat köpas eftersom det krävdes viss teoretiskt kunnande för att leda artillerield.

Artilleriet är ett i högsta grad ett dödsbringande vapen i varje armé. Två av Rysslands mest betydelsefulla författaren hade båda tjänstgjort som artillerikaptener. Tolstoj var den ene och när man läser Krig och fred får man stifta bekantskap med den lilla kaptenen på ett fältlasarett. Solzjenitsyn hade också tjänstgjort som kapten i artilleriet. I boken Augusti 1914 berättar han vilka krav som under utbildningen ställdes på en god artillerist. Han ska kunna väckas mitt i natten och genom att se på stjärnhimlen bestämma klockslaget på en kvart när. Solzjenitsyn var under kriget chef för ett förband för artillerilokalisering och deltog i flera stora stridsaktiviteter. Han dekorerades två gånger. I juli 1944 erhöll han ordern Röda Stjärnan för att han framgångsrikt med sitt förband lyckats lokalisera två tyska artilleribatteriet med sådan precision att det ryska artilleriet därefter lyckades slå ut de två batterierna.

I svenska försvarets beskrivning av de krav som i dag ställs på en artilleriofficer anges följande: ”Det krävs att du är förutseende, kan konsten att se orsak och verkan och har bra analysförmåga.” Möjligen kan man fråga sig varför dessa egenskaper på samma uttalade sätt krävs för att bli infanteriofficer.

Historiskt kan man påminna om att fältmarskalken Augusti Ehrensvärd, överbefälhavare i Finland, var en mycket skicklig artilleriofficer som bedrivit omfattande matematiska studier vid Uppsala Universitet. I ett skede hade han aspirationer på att bli utnämnd till professor i matematik, men så blev det inte. Men chef för det svenska artilleriet blev han.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.