”Blå skåpet”

Det lär visst vara så att Loffe Carlsson, i både filmen Göta kanal och i andra sammanhang, har uttryckt sig som så: ”Nä, nu har du minsann skitit i det blå skåpet”. Nu är det ett uttryck som lever sitt eget liv. Fråga har ställts om det är Loffe som själv myntat uttrycket. Men i någon intervju har han har förklarat att det var så att hans pappa, som var plåtslagarmästare i Eskilstuna, brukade säga så när han blev förgrymmad på Loffe eller något av hans syskon. Andra har sedan kunnat berätta att uttrycket inte alls är myntat av Loffes pappa utan är äldre än så. Catarina Grünbaum i DN har som en förklaring berättat att uttrycket förmodligen har sitt ursprung i de finskåp där fina linnen, silverbestick och glas förr förvarades. Dessa skåp var oftast blåmålade efter att färgämnet Berlinerblått började massframställas i 1800-talets början.  Allmogen fick då råd att måla en del skåp i blå färg. Blått ansågs, kanske på grund av nyhetens behag, vara finare än de tidigare så vanliga färgerna rödbrunt och ockra. Därför var ”finskåpet” i allmogehem ganska ofta målat i blått under 1800-talet. Skulle någon få för sig att använda ett sådant skåp som pottskåp skulle denne verkligen ha gjort bort sig och gått för långt.Därav uttrycket.

Berlinerblått (efter tyskans Berliner Blau) är ett oorganiskt pigment som upptäcktes 1704 och började tillverkas i större skala i mitten av 1700-talet. Andra namn på berlinerblått är bl a hamburgerblått, pariserblått, järnblått och preussiskt blått. Berlinerblått var det första blå pigmentet som var någorlunda hållbart till ett överkomligt pris och blev vanligt i 1700- och 1800-talens allmogemåleri.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.