Kristendom och sexualmoral

Tveklöst är det så att vår tids sexualmoral i hög präglas av äldre kristna normer och värderingar. Kristendom förkunnade under nästan två årtusenden att sex är något ont och syndigt, vilket naturligtvis sätter sin prägel på värderingarna i vår kultur. Om man går till Bibeln, vilket man ska göra, så kan man konstatera att Jesus sade ytterst lite om sexualiteten. Det vara bara två regler som Jesus satte upp: Man och kvinna ska inte vara tillsammans annat än i äktenskapet och man får inte skilja sig. Det var allt.

Till en början var kristendomen en liten och i många avseenden missuppfattad sekt inom den stora judendomen. Om nu Jesus, som han återges i Bibeln, inte hade mycket att säga om sexualiteten så hade judarna desto mer att säga. För judarna var det en plikt att gifta sig och föröka sig. De som förblev ogifta och de som levde i celibat föraktades av judarna. Otrohet straffades. Präster och rabbiner var gifta och fick många barn. Judarna lärde också ut att sex var förenat med njutning, men att sex bara fick förekomma i äktenskapet. Inom judendomen förekom polygami, även om det inte var vanligt. Först på 1000-talet förbjöds månggifte inom judendomen. Men det var dessförinnan inte syndigt för en man att ha flera hustrur. Judendomen var ett utpräglat patriarkalt samhälle. En judisk bön lät: ”Tack Herren för att Du inte skapat mig till hedning, kvinna eller dumskalle.”

Vid Jesu tid var Israel en romersk provins, påverkad av grekisk kultur och grundad på judisk kultur. Grekerna hade en annan syn på sexualitet än den som kristendomen senare kom att omfattas av. Grekerna bejakade sexualiteten och fördömde inte alls homosexualitet. Det var fullt acceptabelt att män hade sexuell relation med unga pojkar, dock bara mellan puberteten och fram till dess skäggväxten kom. I sådana relationer skulle den äldre vara aktiv och dominerande, den yngre passiv. I samhällena fanns det fallosstatyer helt öppet. Det ansågs att avbildningar av penis skyddade mot ”det onda ögat”. Det var visserligen romarna som erövrade Grekland, men det var i betydande grad den grekiska kulturen som erövrade det romerska rikets kultur. Det var status bland de styrande i Rom att kunna grekiska och känna till den grekiska kulturen. Romarna anställde greker som lärare till sina ynglingar, till och med offentliga tal hölls på grekiska i Rom. I det romerska samhället var det en dygd att kontrollera sin passion och ha kontroll över känslorna. Hos kristendomen var det även en dygd att undertrycka de sexuella känslorna. Den öppenhet för homosexualitet som fanns i det grekiska samhället blev också en del av den romerska kulturen.

Grekerna var de som först gjorde åtskillnad mellan kropp och själ. Platons lära var grunden för uppfattningen om den kroppsliga tillvaron skild från själens existens. Aristoteles var i hög intresserad av biologiska förhållanden. Han lärde, märkligt nog, ut att alla ärftliga egenskaper kommer från mannen och att kvinnans i sin kropp endast bär fram barnen (som en kuvös). Mannens säd ansågs därför ha mycket stort symboliskt värde. Masturbation fördömdes därför.

Jesus växte upp i en blandning av judisk, grekisk och romerska kultur. Den judiska kulturen var förstås den starkaste. I många frågor gick Jesus sin egen väg. Vi vet mycket litet om hans liv fram till 30-års åldern och vi vet inte om han hade någon sexuell erfarenhet. I Bibeln återges ytterst lite av vad Jesus kan ha predikat om samliv mellan man och kvinna. Det enda som där berättas är att han predikade att samvaro mellan man och kvinna bara ska förekomma i äktenskap och att man inte får skilja sig. Detta var dock radikalt eftersom det stred mot judendomen, som accepterade polygami och skilsmässor. Enligt Bibeln har inte Jesus sagt något alls om homosexualitet och han har sagt ytterst lite om celibat. Man kan utan tvekan säga att Jesus, som han framställs i Bibeln, inte hade den repressiva syn på sexualitet som kristendomen senare kom att ha. Från Bibelns Kristusgestalt kan vi alltså inte bilda oss någon uppfattning om sexualmoralen.

Paulus var både romare och jude. I Korintierbreven lär Paulus ut en del om den sexualmoral som han menade var den rätta kristendomen. Han förespråkade celibat och sade ”Det är bäst för en man att inte röra en kvinna”. Han ska också ha sagt: ”Det är bättre att gifta sig än att brinna”. Det är intressant att han också säger: ”Håller er inte ifrån varandra” samt ”Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen” samt ”Mannen bestämmer inte över sin kropp, det gör hustrun”. I hela Bibeln fördöms samkönad sexualitet endast med ca. 40 ord i en text som omfattar ca. 783 137 ord som finns i Bibeln (The King James Authorized Bible). Det är allt.

Det är också intressant att det i Nya testamentet inte nämns ett enda ord om kloster, munkar och nunnor. Ändå kom klosterväsendet att vara en mycket viktigt del av framväxten och etableringen av den kristna tron. Det anses att det är den syriska kulturen, som hade viss kontakt med munkväsendet inom buddhismen och hinduismen, som påverkat den unga kristendomen att bygga upp kloster. Det var den helige Antonio som först tydligt formulerade den stränga kristna uppfattningen om fysisk kärlek. Antonio var en tid eremit och då uppsöktes han av synden i form av en kvinna, som han uppmanade att försvinna. Under 300-talet kom den kristna sexualmoralen att formuleras tydligare och spridas över Europa.

Det stora genombrottet för kristendomen var när den romerska kejsaren Konstatin år 312 förde sina styrker i slaget vid Pons Mulvius, norr om Rom. Han fick en upplevelse av att den kristna guden skulle föra honom till segern över Maxentius styrkor. Konstantin beordrade sina trupper att inför slaget måla kristna kors på sina sköldar. Det var han som då sa ”I detta tecken ska Du segra”. Hans trupper som vann slaget vid Pons Mulvious. Det första slaget i världshistorien då truppen gick till strid under ett kristet fälttecken. Ungefär hundra år senare var kristendomen statsreligion i hela det romerska riket.

Kyrkofadern och bibelöversättaren Hieronymus (347 – 420) levde först som eremit, men begav sig sedan till Rom och var sekreterare hos påven. Hieronymus lärde ut att sexuella aktiviteter är farliga, syndiga och orena. Även kyrkofadern Augustinus levde som eremit en stor del av sitt liv, men dessförinnan hade han under 15 år, utan att vara gift, levt med en älskarinna och med henne fått en son. År 386, när Augustinus var i 30-årsåldern, fördömde han alla sexuell utlevelse eftersom det rörde sig om ”djuriska rörelser”. Han varnade för den våldsamma passionen, vilken man som kristen måste kunna motstå. Helighet krävde full kontroll.

Gamla testamentet innehåller ju berättelsen om Adam och Eva, vilken berättelse haft stor betydelse för utvecklingen av den kristna sexualmoralen. Enligt läran var det Eva som förförde Adam så att hans sexuella lust vaknade. De båda fann det då lämpligt att skyla sina organ med ett fikonlöv eller något sådant. Eva ska ha förfört Adam genom sitt fagra tal, men hur hon ska ha lagt sina ord känner vi förstås inte till. Synden uppenbarade sig hos mänskligheten genom den åtrå som kom över Adam. Enligt kristendomen var sexuell samvaro något ont och var en synd. Alla barn föds enligt den tidens kristna doktrin i synd.

Västrom föll 410, vilket var första gången på 800 år som Rom föll för ett anfall. Kulturbärare var nu endast kyrkan och inom kyrkan särskilt klosterväsendet. Det var kyrkan som bar upp, förvaltade och vidareutvecklade den grekiska och romerska kulturen. Allt utbildning skedde under många hundra år endast i klostren och i prästutbildningen. Munkarna katalogiserade alla synder som människor kunde begå och dessa förteckningar låg till grund för beslut om botgöringen. Det fanns omfattande regler för när sexuella aktiviteter fick förekomma i ett äktenskap. Inget sex under de tre stora fastetiderna, det vill säga under 40 dagar före jul, påsk och pingst. Ingen aktivitet på onsdagar, fredagar, lördagar och söndagar. Inte under menstruation, ej när ett barn var avlat och fram till barnets födelse. Vidare föreskrevs det i förteckningen över synder att sex inte fick förekomma viss tid efter ett barns födelse. För en född flicka var det 66 dagar och för en pojke 33 dagar. Den som följer dessa regler kommer fram till att sexuellt umgänge bara fick förekomma under ca. 100 dagar per år. Sedan fanns det ju straff för de riktigt svåra synderna. Den som tillfredsställde någon med munnen (”besudlar sina läppar”) skulle botgöra i fyra år och om man fortsatte så blev det sju år till. Otukt med djur ledde enligt kyrkans regler till två års botgöring för gifta, men ogifta slapp undan med ett års botgöring. Kvinnor som tillfredsställde sig själva fick botgöra under ett år och om en kvinna tillfredsställde en annan kvinna blev det tre års botgöring för båda. Kyrkan var besatt av regler kring sexualiteten, trots att sådana frågor knappast alls upptagits i Bibelns förkunnelse.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.