Tidningskungarna Pulitzer och Hearst

USA var det stora tidningslandet i slutet av 1800-talet och ända fram till dess TV slog igenom. Det var den journalistik som utvecklades där som influerade tidningsutgivare runt om i världen. I USA var det framförallt striden mellan två tidningsmoguler som ledde till omfattande förändringar av innehållet i och utformningen av tidningar. Det var kampen mellan Josef Pulitzer och William Hearst. Pulitzer var fattig judisk invandrarpojke från Ungern. Hearst var stenrik mångmiljonär, son till en förmögen gruvägare.

Joseph Pulitzer (1847 – 1911) föddes i Ungern (i dåvarande Kejsardömet Österrike i en judisk familj och anlände 17 år gammal till USA. Han deltog i inbördeskriget som kavallerist och blev med­arbetare i den tyska tidningen Westliche Post i St Louis. Redan år 1878 inköpte han ett par tidningar i samma stad och 1883 New York World, som genom hans energi och hänsynslösa metoder blev ett av ”den gula pressens” mest representativa och inflytelserika organ. År 1903 donerade han två mil­joner dollar till Columbia-universitetets School of Journalism.

Pulitzer, som alltså givit namnet till journalistikens stora pris, stävade sig uppåt som ung outbildad journalist vid tidningen St. Louis Dispatch. Hans ledstjärna var sanningen. På den tiden skrevs tidningarna för den kulturella och ekonomiska eliten. Ofta var de också understödde av något av de ledande politiska partierna. Det fanns inte något egentligt intresse att nå ut till den breda obildade delen av befolkningen. Pulitzer flyttade ganska snart till landets verkliga tidningsstad, New York City. Efter att ett tag varit anställd hos tidningen The New York World lyckades han köpa tidningen, som hade liten upplaga och dålig ekonomi.

Hearst köpte The New York Journal och började genast att använda sig av stora inbjudande rubriker. Hans tidning började skriva dramatiskt om brott och skandaler. På bara 18 månader steg upplagan från 45 000 till 100 000 exemplar.

Hearst hade köpt tidningen San Francisco Examiner, som kom att bli den först ”yellow paper” i världen. Han använde den ärvda förmögenheten till att också köpa The New York Journal. Han köpte över de bästa journalisterna till höga löner. Hearst sålde sin tidning för 1 cent medan Pulitzers tidning såldes för 2 cent. The Herald och The Tribunal ägdes samtidigt av Pulitzer. Dessa tidningar stred hårt om lösnummerköparna i New York.

Hearst kom på att han skulle göra en serie reportage om flickan Evangelina, som var tillfångatagen på Cuba. Tidningen The New York Journal kämpade för att hon skulle bli frisläppt. Det blev en serie av uppmärksammade artiklar som fångade läsarna och förmådde dessa att även köpa nästa nummer av tidningen. Hela upplagan var lösnummersåld och upplagan steg kraftigt. Den 15 februari 1892 sprängde det amerikansk örlogsfartyget USS Maine i Havannas hamn. Det var ett sabotage och 266 amerikanska sjömän omkom. Hearst tidningar gick ut med rubriker om att det var ”Fiendens verk” och skrev artiklar på temat ”Game of War with Spain”. Pulitzers tidning var mera återhållsam medan Hearst tidningar skrev reportage från Cuba och fungerade som en blåsbälg för krigshetsarna. Efter två månader av tidningskampanj beslutade kongressen den 25 april 1898 att gå i krig mot Spanien. Båda tidningskoncernerna satsade enorma belopp på rapporteringen från kriget på Cuba. Efter fyra månader var kriget över.

Eftersom tidningarna vid den här tiden nästan enbart spreds i storstäderna genom tidningspojkar som ropade ut nyheter på gatorna, var tidningarna helt beroende av de fattiga tidningspojkarna. De köpte buntar om hundra tidningar för 50 cent och sålde tidningarna för 1 cent. De tidningar som blev osålda fick de lämna tillbaka mot återbetalning. När Pulitzer var ekonomiskt pressad av att Hearst tog stora marknadsandelar höjde han priset till tidningspojkarna till 60 cent i stället för 50 cent för hundra tidningar. Däremot skulle de inte längre få återlämna överblivna exemplar. Pojkarna strejkade då och vägrade att under två veckor köpa några av Pulitzers tidning. För att väcka uppmärksamhet blockerade de kort under kort tid Brooklyn bridge. Under de två veckor som strejken pågick sjönk Pulitzers upplaga till hälften. Strejken anses vara den första effektiva arbetarstrejken någonsin i USA. Efter 14 dagar gav Pulitzer upp och gick tillbaka till de tidigare villkoren för pojkarna att köpa tidningsbuntarna. Senare, när Pulitzer lyckats vända tidningens ekonomi, skänkte han 2 miljoner till Columbiauniversitetet för att grunda den första egentliga journalistutbildningen i USA. Alltjämt anses den utbildningen vara den bästa i landet. Det framstående Pulitzerpriset härstamma från denna donation. Tidningsmogulen Hearst gick vidare mot politiken och till att satsa på film i Holywood. Det var genom Hearsts tidningar som nyheter blev en form av underhållning för läsarna. Tidningsstriden mellan de lösnummersålda tidningarna i New York var upphovet till det nedsättande uttrycket ”yellow papers”, tidningar som främst skrev om brott, sensationer och skvaller.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.