Napoleons bror i New Jersey

Det är välkänt att Napoleon i hög grad gynnade sina syskon under de år som han hade makten i Frankrike. De blev betrodda höga ämbeten och även positioner som statsöverhuvuden. Han äldre bror Joseph Bonaparte anförtroddes till en början en mängd diplomatiska uppdrag från och med år 1800. Ett av uppdragen var att försöka reda ut vissa motsättningar mellan Frankrike och USA. Redan 1806 utnämndes han till kung i Neapel, men det visade sig att han inte var kapabel att styra över kungariket. Napoleon flyttade på honom och i stället fick han bli kung av Spanien 1806. Inte heller där var han framgångsrik och förlorade i de spanska krigen, vilket ledde till att han motvilligt tvingades abdikera 1813. 

I och med att Napoleon förlorade slaget vid Waterloo 1815 blev hans släktingar tvungna att fly från Frankrike. Joseph Bonaparte flydde med sin familj till Schweiz fann för en tid där en fristad. Men många regimer i Europa antog regler som innebar att även medlemmarna i Napoleons familj skulle ställas inför rätta. I Schweiz övervakades och trakasserades Joseph och hans familj. Denne beslöt då att utvandra till USA. På resan över Atlanten åtföljdes han endast av sin sekreterare (en man). De reste inkognito som vanliga passagerare på en amerikanska briggen Commerce. Enligt en del uppgifter betalde Joseph 18 000 franc för överresan. När sällskapet kom till New York reste de vidare till Philadelphia där ett tillfälligt boende erbjöds av politikern Henry Clay. Från Schweiz hade Joseph bara tagit med sig en resväska med guld och diamanter. Resten av den stora förmögenheten hade han grävt ned på ett hemligt ställe i Schweiz.Förmodligen rörde det sig om en stor del av de spanska kronjuvelerna. Efter Napoleons fall kallade sig Joseph för Comte de Survilliers.

För de guldet och diamanterna  köpte Joseph ett lantgods i New Jersey som redan hette Point Breeze. Lantegendomen har en vacker mangårdsbyggnad (mansion) och en underbar park. Joseph lät utföra ytterligare parkanläggningar och anlade även en lite sjö som var ca. 800 med lång. Snart lät han även uppföra ytterligare en bostadsbyggnad med utsikt över sjön och mot Crosswicks Creek. Från det nyuppförda huset anlade han en lång underjordisk gång som mynnade ut i en strandbrink. Parkanläggningen blev vida känd för sina planterade träd och slingrande körvägar. Joseph byggde även ett hus på godset för sin dotter Zenaide och hennes man Charles Lucien. Även hans betrodde sekreterare, Louis Maillard, fick ett eget hus på godset. Det anlades ytterligare omfattande hemliga tunnlar. Dessa var byggda i tegel och var så höga att manspersoner kunde gå upprätta i dessa. Förklaringen till detta omfattande tunnelsystem var förmodligen att att Joseph frukatade för attacker från franska agenter eller personer i USA som varit motståndare till Napoleon. Bland ortsbefolkningen uppkom rykten om att det även fanns en hemlig gång till den manlige sekreterarens hus, vilket naturligtvis ledde till även andra rykten. 

Den tidigare gerillaledaren general Mina besökte Joseph på hans gods i New Jersey och ska, i fall enligt vissa källor, har erbjudit Joseph Mexikos tron, men Joseph var inte intresserad. (Mina avrättades 1817 i Mexiko endast 28 år gammal). Ett stort antal kända personer besökte Joseph på hans gods. Några äventyrare för att de skulle erövra Mexicos tron till honom.

Josephs omfattande nyanläggningar på Point Breeze ledde till att var tvungen att försöka hämta resten av sina stor förmögen, som låg i jorden i Schweiz. Den betrodde sekreteraren Louis Mailliard fick i augusti 1817  i uppdrag att resa till Schweiz för att gräva upp förmögenhet och transportera den till Point Breeze. För att underlätta den långa resan fick han med sig en fullmakt utställd av en känd amerikansk affärsman, som han enligt fullmakten skulle representera i Europa. Sekreterarens resa visade sig vara farofylld. Det fartyg som han reste med förliste utanför den irländska kusten, men passagerarna kunde räddas. Efter ytterligare några svårigheter anlände han till Schweiz. Där sammanträffade han med Monsieur Veret, som varit Josephs betjänt. I nattens mörker lyckades de tillsammans finna gömstället med allt guld och alla ädelstenar. Till sin lättnad kunde de konstatera att allt fanns i behåll. Mailliard placerade ädelstenarna i ett specialsytt bälte kring midjan och guldet bar han i väskor. Med hela denna förmögenhet reste han först till Bryssel för att träffa Josephs hustru, drottning Julie. Hon var av hälsoskäl avrådd av sin läkare att resa till sin maken i USA. Sekreteraren Mailliard tog däremot med sig Josephs två döttrar Zenaide och Charlotte på resan. Dessa kom senare att bo hos fadern i New Jersey. Maillards till Schweiz och tillbaka till New Jersey tog fem månader, men när han kom tillbaka hade han med sig hela förmögenheten och de två döttrarna. 

När byggnaderna på Point Breeze var färdigställda började antalet besökare på godset att synbart öka. Många grannar och kringboende besökt ”Mr. Bonaparte” och fann att han var en vänlig och generös man. Godset besöktes av många prominenta personer, bland dessa märktes den blivande presidenten John Quincy Adams samt Henry Clay (senator från Kentucky) och Daniel Webster (ledande politiker från Massachusetts). 

Vintrarna tillbringade Joseph Bonaparte företrädesvis i Philadelphia tillsammans med den fransktalande Stephen (Etienne) Girard. Några av byggnaderna förstördes i en omfattande brand 1820, men nya hus uppförde omgående. För att kunna bevaka området uppförda han även ett utkikstorn (Belvedere). I den nya byggnaden fanns rum för en stor konstsamling, bibliotek, en stor matsal (state dining room) samt en mycket imponerande trappa i hallen. Konstsamlingen var en av de största och finaste i USA. Bland konstnärerna återfanns Murillo, Rubens, Canaletto, Velasquez, Snyders, Rembrandt, da Vinci, Gerard och Vernet. Han bodde i detta hus till och från fram till 1839. Hans nära grannar var bland annat Marshal Grouchy, Comte Pierre-François Real, General Clausel och Lucien Murat.

Joseph Bonaparte blev aldrig naturaliserad amerikansk medborgare, men den folkvalda församlingen i New Jersey antog en lag som gav honom rätt att äga fastigheter. I praktiken var han alltså att betrakta som en riktig ”Jerseyman”. Joseph förvärvade även ett stort område vildmark i norra New York state vid Black River. Fortfarande finns där en sjö med namnet Lake Bonaparte.

Efterson Joseph Bonapartes hustru inte följde med honom till USA sågs inte makarna på 25 år. Men Joseph hade en eller flera älskarinnor, en av dem hette Annette Savage och hon födde honom en dotter. I Frankrike hade han  två döttrar med Maria Giulia, grevinna av Atri.

År 1832 hade Joseph blivit bonapartisternas kandidat och därför flyttade han tillfälligt till London för att vara närmare Frankrike. Därefter återvände han en gång för en kortare tid i USA, men eftersom hälsan sviktade resta han på sin sista resa och då till Italien. Han hade då fått tillstånd av Italien att besöka sina släktingar I Florens. Han tilläts aldrig att återvända till Frankrike eftersom man där var rädda för att bonapartisterna skulle försöka sig på en kupp och utse Joseph Bonaparte till kejsare. Han avled i Florens 1844 vid en ålder av 76 år. Sin sista vila har han fått i Invaliddomen i Paris. Hans sonson, som också bar namnet Joseph, sålde godset och lösöret 1847. Konstsamlingen såldes på auktion, samlingen var en av de finaste i USA. Henry Beckett, som var brittisk konsul i Philidelphia, köpte lantegendomen 1850. Denne byggde om huvudbyggnaden till en italiensk villa med sådana moderna installationer som gas och kallt och varm vatten. En senare ägare, Harris Hammon, byggde om till engelsk georgian-stil. Organisationen Divine Word Mission köpte egendomen 1941 och nyttjade det för teologisk utbildning. 1963 uppfördes tre moderna skolbyggnader intill huvudbyggnaden. Själva huvudbyggnaden brann ned 1983.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.