Napoleon bets i baken på bröllopsnatten

Jag håller just nu på att läsa in mig på Napoleon. Det innebär vissa risken. Det finns risk att jag kommer att upptäcka att Napoleon hade karaktärsegenskaper som i hög grad liknar mina egna. Om det nu är så finns det också en påtaglig risk att jag börjar känna sig som Napoleon och att omgivningen dessutom upptäcker det. Hur som helst är Napoleons framfart intressant. Framfarten på slagfälten, i de politiska salongerna och sängkamrarna. Alla tre områdena är väl dokumenterade, i varje fall de två första. Generationer har fascinerats av kejsaren alla förehavanden.

När Napoleon i all hast gifte sig med Josephine var han helt besatt av henne. Hon var äldre och hade två barn. Han älskade henne passionerat och detta var i varje fall till del besvarat. Något hade hon för sig som gjorde honom erotiskt galen i henne. På sin ålders höst sa han, när han satt där tämligen fet på S:t Helena, att hon hade ”den mest underbar lilla f—a”. Ja, så står det i boken som refererar samtalet. Boken är skriven av en general som besökte Napoleon.

Bröllopsnatten tillbringade de hemma i Josephines sängkammare. Napoleon själv hade bott på ett hotell under några veckor. Under bröllopsnatten angrep hennes hund honom. Gav honom ett rejält bett i ena skinkan. Han fick ett ärr som han hade resten av livet. Frågan är i vilken situation som jycken gav sig på herr Bonaparte. Min livliga fantasi kan inte avstå från att se själva övergreppet. Hundens anfall och Napoleons vrål. Tur för honom att inte hunden bet till på ett annat ställe. Då hade världen kanske sett annorlunda ut. Hundar är farliga. Det framgår inte av boken vilken ras det var. Jag hoppas för Napoleons självkänsla att det inte var en tax.

Herman Lindqvists har skrivit en bra och trevlig bok om Napoleon. Den är lättläst och översiktlig. Och den har de där små kittlande och pikanta detaljerna. Det som inte står i de officiella och officiösa historieskrivningar. Och inte heller nödvändigtvis är helt sant. Exempelvis att Napoleons första sexuella erfarenhet var med en prostituerad i Paris, att hans mor bara var 154 cm lång (kort) och födde 11 barn, att han bytte uniform ett stort antal gånger varje dag och att han var morgonpigg. Under många år steg han upp kl. 04 för att hinna med allt. Hitler sov, även under kriget, fram till lunch. Det gjorde Churchill också. Stalin satt upp hela halva nätterna och såg amerikanska western-filmer. Han måste rimligen ha sovit hela förmiddagarna. Var drar man för slutsatser av allt detta? Inga. Vad ska man göra? Läsa boken. Den är klart läsvärd.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.