Hitler fick medalj av en jude

Historien är full av absurditeter. Hela nazitiden är en stor absurditet och även gestalten Adolf Hitler. Denne sa i ett sammanhang att hans största ögonblick i livet var när han tilldelades järnkorset under första världskriget. Som bekant var Hitler korpral och deltog i striderna på västfronten. Han blev aldrig mer än korpral, vilket kan anses lite märkligt. då det var stor brist på underbefäl. Det var många som fick järnkorset under kriget så utmärkelsen var inte så märkvärdig.Dock fick medaljen två gånger. Först fick han den redan 1914 och då av andra klassen och sedan 1918 av första klassen. Den senare var mycket ovanlig att få. Som korpral i i det 16:e Bayerska infanteriregementet deltog Adolf Hitler i våroffensiven som regementsordonnans. Under striderna på våren och sommaren 1918 visade Hitler gång på gång prov på stort mod då han under tung beskjutning sprang med meddelanden till de främsta linjerna. Vid ett tillfälle tog Hitler tillsammans med en annan soldat ett antal fransmän till fånga, vilket ansågs vara en bragd.

Det var ytterst ovanligt att vanliga soldater erhöll järnkorset av första klassen. Det var nästan endast officerare som fick den utmärkelsen. För att kunna få medaljen krävdes rekommendationer av cheferna. Överstelöjtnanten Michael Freiherr von Godin rekommenderad Hitler till utmärkelsen Järnkorset första klass. I rekommendationen till utmärkelsen skrev von Godin:

”Som ordonnans har hans lugn och bravur varit exemplariskt och han har undantagslöst visat sig redo att anmäla sig frivillig för uppdrag i de allra svåraste situationer och under stor fara för sig själv. Närhelst kommunikationerna har brutit samman under ett kritiskt ögonblick i en strid, var det tack vare Hitlers outtröttliga och hängivna ansträngningar som viktiga meddelanden fortsatte att komma igenom trots varje svårighet.”

Adolf Hitler tjänstgjorde under hela kriget i mycket farliga befattningar och dessutom stred han  på de hårdaste frontavsnitten. Han blev aldrig populär hos sina kamrater i skyttegravarna. Han var ansågs vara ”patriot” och uppträdde som en viktigpetter. Kamraterna tyckte att han var en underlig figur som levde i sin egen värld. När de andra talade om kvinnor höll sig Hitler för sig själv. Han sysslade med sin läsning och sin målning. Men han höll enligt vissa berättelser uppskattade ”föreläsningar” om konst och arkitektur. Hitler hade alltid en bok med sig och kom därför att betraktas av de andra soldaterna som en intellektuell. Hans kamrater beundrade också Hitlers förmåga att på indianers vis smyga sig fram. Själv sa han att han hade lärt sig det genom  sin barndoms indianlekar.

Nu var det så att järnkorset av andra klassen överlämnades och fästes vid Adolfs bröst av den 4 augusti 1918 av regementsadjutanten, major von Tubeuf. Hans kompanichefen var en judisk officer. Adolf Hitler ska också ha sagt att han beundrade denne chef, som var bataljonsadjutanten och löjtnanten Hugo Gutmann. Denne var under närmare ett år Hitlers närmaste chef och även han rekommendera Hitler till järnkorset av första klass. Så kan det vara i historien.

I olika framställningar har det redogjorts för att Hugo Gutmann, som själv dekorerats med järnkorset och andra och första graden, var den som såg till att rapportkarlen Adolf Hitler fick medaljen av första graden. Hugo Gutmanns eget livsöde är intressant. Han var utövande jude och han var kvar i tyska armén fram till demobiliseringen den 8 februari 1919, men stod sedan kvar som reservlöjtnant i ett antal år. Han gifte sig 1920 och blev far till två barn. Under 1920-talet drev han en affär med kontorsmöbler i Nürnberg. Hösten 1933, när nazisterna tog makten, ansökte han om krigspension och beviljades sådan. Presidenten Hamburg hade då tagit initiativ för att försöka skydda judiska krigsveteraner. Genom de s.k. Nürnberglagarna 1935 förlorade Gutmann sitt tyska medborgarskap och av betraktades inte längre som krigsveteran. Av någon anledning erhöll han dock ändå pension som krigsveteran och det har spekulerats i om detta berodde på att Hitler eller någon i dennes närhet ville stötta honom. Gutmann greps 1938 av Gestapo, men han frigavs kort därefter eftersom högt uppsatta personer inom SS kände till att varit Hitlers kompanichef under krigat. Gutmann och hans familj flyttade dock 1939 före krigsutbrottet till Belgien. Året därpå emigrerade familjen till USA och bosatte sig i St. Louis, Missouri. Han ändrade sitt namn till Henry G. Grant och etablerade även där sig i möbelbranschen. År 1962 avled han i St. Louis vid en ålder av 81 år.

Vid ett annat tillfälle ska jag berätta om hur det var när Adolf var skolkamrat med den blivande filosofen Ludwig Wittgenstein hemma i Österrike. Även detta ett märkligt sammanträffande.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.