Kritik av Ekobrottsmyndigheten (EBM)

I går skrev professor Erik Nerep och förre justitieministern Laila Freivalds en mycket intressant debattartikel i DN. Temat var: Ekobrottsmyndigheten (EBM) väcker ibland åtal utan att ha satt sig in i de rättsliga och de faktiska förhållandena. Som tydliga och mycket uppmärksammade exempel pekar de på domarna i målet mot Skandia-chefen Pettersson och nu nyligen domen mot ansvariga för HQ-bank. I båda fallen frikändes personerna med förklaring från domstolarnas sida att det åtalet avsåg inte var att anse som brottsligt. Målen avgjordes alltså inte på grund av bristande bevisning rörande det faktiska handlandet utan till och med på det förhållandet att det inte ens kunde vara brottsligt det EBM lade de tilltalade till last. Myndigheten har inte sparat på resurser och har dessutom sett till att få stor publicistisk uppmärksamhet kring åtalen och under de utdragna rättegångarna. Bara kostnaderna för försvarsadvokater i målet för personerna i HQ-bank uppgick till närmare 40 milj.kr.

Nerep och Freivalds skriver till och med så här i debattartikeln:

Det hade räckt med en halvtimmes samtal med någon som var insatt i de aktuella rättsfrågorna. Efter det borde åklagaren redan på ett tidigt stadium ha förstått att det saknades varje grund för åtal och lagt ned förundersökningen.

Det är riktigt allvarligt när en myndighet väcker åtal utan att ordentligt ha tagit reda på om det som misstanken avser är och kan vara brottsligt. Allt som är olämpligt och skadligt är inte brottsligt. Detta borde en åklagarmyndighet ha klart för sig. Frågan är dessutom varför inte ansvariga inom EBM tvingas ta ansvar för felaktigt och skadlig myndighetsutövning.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.