Ögonen i brevinkastet

Det finns ju sådana där ”dörrögon” genom vilka man kan betrakta den som ringer på dörren innan man väljer att öppna. Jag har fått för mig att de är tämligen vanliga i vårt land, men att de knappast förekommer i amerikanska eller brittiska kriminalserier. Inte heller vet jag när de började dyka upp i Sverige. Men det har väl varit några framgångsrika dörrförsäljare som lanserade de där optiska titthålen.

Men hur var det tidigare? Förekom det att de som bodde i lägenheter tittade ut genom brevinkastet i stället? Det var ju så att brevinkasten ofta satt högre upp på dörrarna i gamla hus än de gör i dag, vilket kanske underlättade en snabb okulär besiktning av den som ringde eller knackade på.

Henrik Berggren skriver i sin biografi över Olof Palme om hur han och Lisbeth träffades (i en fjällstuga). Han skriver även en del om hennes släkt. Hon var född Beck Friis. De träffades 1952 och var förlovade i fyra år innan Olof bestämde sig för att fria. Lisbeth ville bli bortgift tidigare. I boken får vi veta att Lisbeths far som ung var ”inackorderad” hos en familj i det hus på Drottninggatan där August Strindberg bodde sina sista år (Blå tornet). Strindberg var känd för att han inte ville ha spontana besök. Han svarade aldrig i telefon trots att han skaffade telefon tidigt. Hans förklaring var att ”jag kan ju få meddelanden som jag inte vill ha”. Lisbeth Palmes far hade berättat för henne att han som barn var skrämd av att flera gånger i trapphuset ha sett skriftställarens ögon titta ut genom brevinkastet till Augusts lägenhet. Han var vaksam han den där skriftställaren.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.