Public service och mediakonsumtion

Det är en märklig bild jag får av primärvalen i USA. Tyvärr måste man fråga sig om allt står rätt till i världens största demokrati. Ett stort problem är att USA i praktiken saknar public service i media, som finns i de flesta länder i Europa. I USA är tidningsläsandet lågt och har alltid varit det. Det är långt mellan tidningsredaktionerna och det är en verklig fara för demokratin, både på kort och lång sikt.

Här hemma har vi tack och lov fortfarande public service, som ägnar sig åt att jaga statsråd och andra makthavare. Detta tillsammans med de stora tidningsdrakarna. Men hur ser mediakonsumtionen ut i dag i Sverige?

En nyligen gjord undersökning frågade man den stora åldersgruppen 9 – 79 år. Det visade sig då att medlemmarna i gruppen i median uppger att de använder följande antal minuter per dag åt dessa aktiviteter:

Uppkopplade mot internet   120 min

Ser på TV                   90 min

Lyssnar på radio     75 min

Läser tidningar      20 min

Läser böcker           20 min

Sedan kan jag för egen del fundera lite över vad det är som döljer sig bakom de där antalet minuter. Det är ju mycket som sänds på TV som inte är information utan rena underhållningen. Lyssna på radio? Jag tror att det är många som inte känner till att det finns P 1 att tillgå. Är det Mix Megapol som håller uppe antalet lyssnarminuterna? Vilka tidningar är det som publiken läser? Kvällstidningarna? Och vad läser man för böcker. Det är bara att gå in på Åhléns bokhörna och se vad som säljs där. Stärks demokratin av att många läser Stieg Larsson eller Camilla Läckberg?

Min uppfattning är att ”bokläsandet” är en intressant parameter på kulturnivån i ett samhälle. Men det beror naturligtvis på vad man läser.

En undersökning nyligen av Pew Research Center visade att andelen amerikaner som läser böcker har minskat. 72 procent av amerikanerna uppger att de läst minst en bok under de senaste 12 månaderna. I åldersskiktet 18 – 29 uppger 80 procent att de läst minst en bok under senaste året. På ett år har andelen i hela gruppen som läst minst en bok under ett år minskat från 76 till 72 procent. Och då var frågan formulerad som ”läst en bok eller del av en bok”. Andelen som uppgav att de läst e-books minskade från 28 till 27 procent. Vad säger det här? Ju det säger att 1/3 alla vuxna amerikaner inte ens läser en bok per år. Därtill ska då läggas att de inte heller får information genom public service (radio och TV). För övrigt lär det vara så att radio i USA betraktas som något man till nöds kan lyssna på när man kör bil och inte har tillgång till någon annan musik.

I USA finns visserligen public service i form av NPR, som är riktigt bra. Men de når inte ut till den stora publiken. Den som aktivt söker information har ju tillgång till hur mycket på nätet som helst. Amerikaner har ju tillgång till engelskan, vilket inte ryssarna har. Man ska alltid komma ihåg att det är en ytterst liten grupp i Ryssland som förstår engelska.

För några år sedan visade en undersökning i Sverige att närmare 40 procent av LO-anslutna inte ens läser en bok per år. Påminner mig om att jag för några år sedan pratade med en man som är i 75-årsåldern. Han sa helt enkelt: Jag har inte läst en enda bok sedan jag gick ut från skolan.

Samtidigt som bokförsäljningen ökad under senare år sker andra förändringar som framstår som paradoxala. Skolelever läser allt sämre. Per Ström, forskare i nordiska språk vid Göteborgs universitet har i sina studier visast att vi sedan 1991 har fått en stadig försämring i läshastighet och läsförståelse – och detta gäller alla grupper av barn, både de som läser bra och de som läser dåligt. Vi köper alltså fler böcker, men läser mindre och förstår mindre. Är vi ute på det sluttande planet?

Dessutom är 4 av fem böcker olönsamma för förlagen. Det är böcker av Dan Brown om Da Vinci-koden och andra sådana böcker som hjälper upp boksluten för förlagen. Stieg Larsson bidrog ju även till framgång för Norstedts förlag.

 

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.