Ryssarna anföll eget fartyg med myterister

I november 1975 inträffade dramatiska händelser mitt i Östersjön. Den sovjetiska Östersjömarinen (Baltiska flottan) bombade med full kraft ett av sina egna fartyg. Besättningen hade gjort myteri och stävade mot Gotland. En del av den svenska regeringen satt i krismöte och det var många tankar som ägnades åt vad man från svensk sida skulle göra om man helt plötsligt fick en Krivak-jagare med besättning i Slite hamn. Nu så här många år senare kan man rätt öppet berätta om vad som verkligen hände.

Krivak-jagaren Storozjevoj (”Vaktposten”) var ett ubåtsjaktfartyg (robotjagare) med rakettorpeder och robotar mot både sjömål och luftmål samt även artilleri. Fartygstypen hade ca. 18o mans besättning. Krivak var NATO:s beteckning på fartygstypen. Just det här fartyget hade bognummer 500. Fartyget låg i Rigas hamn och besättningen hade firat oktoberrevolutionens dag (som var en stor högtidsdag i Sovjetunionen). Myteriet inleddes på natten mellan den 8 och 9 november 1975. Det var fartygets politiske officer, örlogskaptenen Valerij Sablin som ledde upproret. Han övertygade besättningen om det riktiga i att göra uppror för att demonstrera mot den försämrade situationen i landet efter 58 år socialism. Han föreslog att man skulle styra skeppet till Leningrad och begära att få framträda i TV för att förklara sitt missnöje med hur landet styrdes. Alla röstade för förslag utom åtta officerare, vilket låstes in under lugna former. Direkt efter att man bestämt sig för att segla iväg med fartyget sände den politiske officeren att radiomeddelande till marinchefen Gorsjkov. I detta framfördes en rad reformkrav. Några timmar senare kom svaret från marinchefen: Han beordrade alla tillgängliga stridskrafter att ingripa mot fartyget. Brezjnev ska i gryningen den 9 november har beordrat att fartyget skulle bombas sönder och sänkas. Men militärledningen valde i stället att precisionsbomba fartyget för att slå ut styrningen. Vad man vet satts det in ett 30-tal bombflygplan från marinflyget, en kryssare, tre korvetter, fem KGB-patrullfartyg och även två andra Krivak-jagare. Rodersystemet skadades liksom en del av överbyggnaderna. Det sköts varningsskott mot fartyget som sedan bordades av marininfanterister. Men då hade redan upprorsledaren Sablin av andra ombord sårats med pistolskott i benet och fartygschefen hade släppts ut tillsammans med de andra inlåsta officerarna.

Bara Sablin och hans medhjälpare, en 20-årig sjöman, åtalades. Sablin dömdes till döden för högförräderi och avrättades i augusti 1976 medan den unge sjömannen fick åtta års fängelse. Hela den övriga besättningen avskedades från flottan, men bestraffades troligen inte  på annat sätt. I varje fall vet man inte så mycket om hur det gick för den övriga besättningen. En uppgift är att matroserna och befälen fördelades ut på olika förband.

Den svenska regeringen larmades genom att signalspaningen redan under natten uppfattade att något stort var igång i det baltiska området. Först trodde man att det var en större övning som dragits igång, men snart fick man grepp om att det var en Krivak robotjagare som stävade ut genom Irbensundet (utloppet från Rigabukten). Man försökte följa utvecklingen under natten, men larmade märkligt nog inte de militära förbanden på Gotland. På morgonen vid gryningen var det hela i stort sett över. Fartyget hade då både bombats och bordats. Svenskt spaningsflyg fick några foton när fartyget stävade tillbaka mot baltiska kusten. Det hade kommit till en position ca. 50 nautiska mil (ca 93 km) från den gotländska kusten. En skäl till att fartyget inte kunde ta sig till Gotland var troligen att besättningen, som inte var fulltalig, inte lyckades få igång de två största turbinmotorerna utan fartyget kunde endast gå med 4 – 6 knops fart. Om de stora gasturbinerna har varit i gång hade fartyget kunnat gå med 32 knop. Underrättelserapporterna från den här tiden är till stora delar nu frisläppta.

Wilhelm Agrell i hans roman Krivak 500 från år 1993 skildrat det hela i romanform. Boken utspelar sig i svensk underrättelsemiljö där huvudpersonerna är verksamma inom den svenska militära underrättelsetjänsten. Det sägs också att Tom Clancys thriller ”Röd Oktober” (även film) har inspirerats av myteriet på Krivak-jagaren.

En konklusion som man kan dra är att svenska regeringen och militärledningen inte hade initiativkraft att larma de resurser som fanns på Gotland. Man hade säkert stått mycket handfallna om det kommit in en Krivak-jagare till Slite hamn med förföljande fartyg och flygplan. Dessutom hade man säkert inte haft klart för sig vad man skulle göra med fartyget och besättningen.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.