Goda råd från en fotograf till en annan fotograf

Löpsedeln här i Stockholm för dagens Metro utbasunerar att en fotograf lämnar goda råd om fotografering. Jo, sådana råd har man ju läst förr och tagit till sig en del. Men jag är inreserad av foto och tog naturligtvis ett exemplar av tidningen. Brukar inte göra det eftersom jag medvetet avstår från rubrikstyrda tidningar. Nåväl, jag läser artikeln på s. 14 i Metro. En halvsida som handlar om hur det gick till när fotografen Christoffer Collin, 31 år och bosatt i Karlskoga, blev känd fotograf på nätet och övergick till att ha fotograferingen som yrke. Han berättar att han började fotografera nära sin hemort och Värmland. Inte något ovanligt med det. Bor man Karlskoga så är det närmare till hands att fotografera skogarna där än i finska Tornedalen. Ingen nyhet där inte. Så hans tre handfasta råd: Var uppe tidigt på morgonen eller sent på kvällen för då är ljuset annorlunda och bättre. Råd nummer två: Huka dig eller klättra upp på en höjd eller fotografera speglingen i en vattenpöl. Råd nummer tre: Fånga något mer än ”bara” motivet. Kanske händer det något, som att ett kärlekspar går förbi. Det var allt. Das war alles. Sådana där råd som jag själv lärde mig när jag började läsa fotoböcker vid pass 11 års ålder. Men det här med kärlekspar? Det är klart att det finns en presumtion att två personer som går långsamt och håller varandra i handen, tittar varandra djupt i ögonen, faktiskt är ett kärlekspar. Men två åttioåringar som hasar fram med varsin rullator? De är kanske också ett kärlekspar? Ska man fråga först innan man tar bilden? Nu kan det ju vara två 17-åringar som står och hånglar runt lite i en busskur i väntan på buss 502 och som inte alls tycker om att bli fotograferade. Det är inte lätt att vara fotograf med digitalkamera när det är så lätt att fotografera. Lämnar man kameran till en makakiapa så går man ju tydligen miste om upphovsrätten. Detta enligt den diskussion som varit kring fallet där fotografen blev fråntagen sin kamera och makakiapan tog en en massa bilder på sig själv. Men å andra sidan är ju makakiapor sällsynta i gatuvimlet i Stockholm så risken att förlora kontrollen över sina foton är minimal.

Om Arwidson

Advokat bosatt och verksam i Stockholm
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s